Höet i Elins hage var helt kruttorrt efter de senaste dagarnas blåst och uppehåll. Efter att höet i en annan hage hade blivit hässjat, körde jag upp och sträng-lade höet så att balpressen lätt kan plocka upp det. Fortsätt läsa
Sommar
Att hässja hö.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa
Förberedelse för hässjning: Sista vändningen
Idag blåste det rejält och var samtidigt sol. Jag slog gräset i tisdags, vände det första gången i onsdags, vände det andra gången i torsdags och tredje gången idag, fredag. Man bör inte vända höet fler gånger än tre. Varje gång man vänder så minskar mängden fröer, örter och andra bra-att-ha näringsämnen i fodret. Vände en del med gaffelsidräfsa och en del för hand med högaffel. Holger och Wiggo var med och höll mig sällskap.
Fortsätt läsa
Kattklo & vända mera hö
Under eftermiddagen vände jag hö i Elins hage. Det hade blåst hela dagen och gräset började sakta förvandlas till hö. (Givetvis regnar det nu på kvällen så egentligen var det väl onödigt arbete…).
Det finns en blomma som heter kattklo. Varför heter den det, undrar ni då? Jo, om man öppnar blomman så har den ett blad som liknar en kattklo inuti sig.
Eftersom jag var nere i Elins hage så kan man ju se efter hur det går med potäterna. Jodå, de blommar.
Varmt och blåsigt. Fick ta en paus och ställa sig i vinden ibland. Traktorn blir som en ostkupa.
På kvällen reparerade vi Grållen. Den har fått fel luft/bränsleblandning på grund av att en del slangar var spruckna samt att en packning i förgasaren läckte. Men nu går den som ett skållat troll!
Förberedelse för hässjning – 1a vändningen
Gräset som vi slog har hunnit torka lite. Dags att vända det första gången. Efter ett tag hade vi fått fram den gamla gaffelsidräfsan och hängt på traktorn. En gaffelsidräfsa är ett multiverktyg. Den kan vända hö, stränga hö, vända strängar och lägga ihop strängar. Det bästa är givetvis att ha en maskin för varje område, det vill säga en hövändare och en strängläggare. Eftersom en kombimaskin oftast är bra på den ena saken (vända) men sämre på den andra (stränga). Men en gammal gaffelsidräfsa fungerar faktiskt än idag. Mycket bättre än exempelvis en JF 320 kombivändare. Fortsätt läsa
Tjörnbo 