En ny dyngesta’

Gårdens dyngesta’ låg under många, många år inne i lagårns västra gavel. Fullt naturligt, eftersom i den gamla lagårn låg »fäuwset» (fähuset, vitmålad sten på fotografiet nedan) med ingången mot öster, vilket då resulterade i att skrapgången gick från öst till väst, och dyngan mågades mot väggen och kastades därefter ut genom en lucka, rätt ner i dyngestan. När lagårn byggdes om och stallet utökades, i början på 1980-talet, blev det naturligt att det nya stallet hamnade på byggnadens västra sida och att den nya skraprännan gick rakt mot dyngestan. Detta innebar att man kunde man fylla dyngestan från två olika håll, format som en något skev bokstaven ”L”.

Lagårn 1971. Vid det vita staketet som avgränsar köksträdgården, ligger vid den öfvre änden mot stenfoten av natursten, gårdens dyngesta’ eller gödselstad. Gödseln ligger under tak och man lasta ur med traktor utan att behöva öppna några portar. Bakom de två fönstergluggarna ovanför stenfoten av natursten, ligger ett av gårdens två hönshus. Det nya stallet är ännu inte byggt längst västra gaveln, utan under den stora flädern som står och trycker längst väggen ligger vagnslidret, som senare byggdes ut till ett nytt stall.


När jag var liten, var bland det bästa jag visste, att varje kväll mer eller mindre tvinga min mamma att köra upp mig till morfar och mormor, så att jag kunde ta hand om djuren (»göre qwell’n»). De vuxna satt inne i köket och drack kaffe och pratade, medan jag rumsterade ute i lagårn. Rutinen var att först utfodra »kräga‘» (korna) med hö, därefter lite melass på höet. Sedan hämtade jag spannmål – oftast havre – i bingen och malde detta till mjöl (eller ibland kross) i kvarnen på logen. Mjölet gavs som kraftfoder till kossorna och tjurarna. Medan korna åt, gick jag med skyffeln och »mågade» rent i skrapgången bakom kossorna och skyfflade därefter ut dyngan de sista metrarna till »dyngestan» med hjälp av en grep. Därefter gick jag in i det gamla fähuset och gjorde om proceduren, med tillägget att jag även ibland matade grisarna som hade en inomhus-stia som vette mot vägen.

Fortsätt läsa

Tre ting behöfvs för att drifva jordbruk; Gödsel, gödsel och åter gödsel!

Tre ting behöfvs för att drifva jordbruk; Gödsel, gödsel och åter gödsel.
Naturlig gödsel eller stallgödsel är en gemensam beteckning för husdjurens spillng och består av träck, urin och strö i växlande proportioner. Träcken eller den fasta spillningen utgör de delar utav fodret som är svåra att sönderdela, varav följer, att dess näringsämnen till övervägande del är ganska svårlösliga. Dessutom innehåller träcken levande och döda mikroorganismer av olika slag, vätskor från matspjälkningen med mera. Urinens näringsämnen däremot har urskilts ur
blodet genom njurarna och är därför lättlösliga och därmed lättillgängliga för växterna.

Fortsätt läsa

På besök i lagårn.


Efter frukost hängde vi på den större plogen på en av traktorerna. Föredrar den mindre plogen men behövde skrapa bort lite rost på fjölen. Vanligtvis smörjer jag in plogen med rapsolja men hade varit lat och inte gjort detta. Resultatet blir att innan rosten är borta så fastnar jorden lätt och man bör skrapa av fastklenad jord medelst spade mellan varje drag för att få korrekt vändning av jorden.

20160320_090925979_iOS

Elin har lärt sig ett par nya ord – ”Åka traktor” – och klagar högt och tydligt när hon inte får åka med.

20160320_091527898_iOS 20160320_094247710_iOS


20160320_104749033_iOSEftersom det var så fint väder så bestämdes det att vi skulle lägga några rader tidiga potäter. Vi körde bort till en av granngårdarna och hämtade gödsel. En enkel resa tar 8 minuter med en traktor som går på maxvarv i 30 km/h. Vi skulle inte lägga så mycket potatis denna gången så det blev två skopor gödning.


Kalvningen hade börjat komma igång – en kalv hade blivit född i torsdags. Resten står på kö. Wiggo fick gå med in i lagårn och mata djuren med hö samt visade vad han hade lärt sig via iPAD och Barnkanalen. Han förklarade mycket bra skillnaden på tjurar och kor genom att visa de genitala skillnaderna och var mjölken kommer från.
Fortsätt läsa

Det är ren skit!

»Stallgödsel»
Den blandning af träck, urin och strö, som samlas efter våra större husdjur, kallas stallgödsel och utgör en i allo fullständig gödsel, då hon både innehåller alla för de odlade växterna nödiga näringsämnen och äfven bidrager att underhålla jordens myllhalt.


»Olika slag av gödsling»
För jordens gödning har i regel husdjurens spillning varit det första och oftast enda medlet, varav ock dennas benämning »gödsel» härrör. Husdjursskötseln har därför i allmänhet varit en förutsättning för ett oavbrutet åkerbruk, och där husdjursskötseln i och för sig varit mindre lönande, har den betraktats som »ett nödvändigt ont» för gödselbehovets fyllande. Numera strävar den kunnige jordbrukaren att, så mycket omständigheterna det medgiva, fördela gödslingen i givor, som i mängd och de ingående näringsämnenas proportioner avpassas efter de olika växtarternas behov.


»Gödselstad, dynesta’»
anordning för gödselns från våra husdjur tillvaratagande och lagring. G:s utformning rättar sig efter sättet för gödselns tillvaratagande. Detta kan antingen ske därigenom, att urinen uppsuges med hjälp av strömedel, varefter urinen lagras tillsammans med träck och strö. Eller också söker man särskilja urin och träck och lagra dem var för sig. Vid det först nämnda tillvägagångssättet, vilket är det hittills vanligaste, användes huvudsakligast halm eller torvströ, eller också bådadera tillsammans.  För att metoden skall bliva effektiv, måste strömängden tillmätas så rikligt, att den kan uppsuga ali urin.  Detta låter sig göra vid användning av torvströ, men däremot knappast, om ströet utgöres enbart av halm.


Under veckan körde vi till en av granngårdarna och hämtade koskit. Naturlig gödsel. Denna koskit sprids manuellt medelst grep ut på den åker som de väldigt tidiga potäterna skall sättas på.

20160318_164809979_iOS

Denna gödsel kommer från granngårdens Limousinkreatur. Så naturligt det kan bli. Tag e ‘gran hö, och kanske lite ensilage, blanda i nät-, blad-, löpmagen och våmmen ett tag och ut kommer det den naturliga vägen och läggs till vila i dyngestan‘.

Fortsätt läsa