Veckan hittills…

Hittills har det varit fullt upp i veckan med allehanda semesterrelaterade saker, jag och Holger har roat oss med att slå gräs, vända hö, balpressa och städa en maskinhall. Christine har satt igång med att måla ladan. Wiggo och Elin leker / passas av morsan (som även sköter markservice med mat m.m.)

17 juli
Slog det sista gräset efter flera veckor av regn. Nu var det äntligen torrt!

Fortsätt läsa

Förberedelse för hässjning: Sista vändningen

Idag blåste det rejält och var samtidigt sol. Jag slog gräset i tisdags, vände det första gången i onsdags, vände det andra gången i torsdags och tredje gången idag, fredag. Man bör inte vända höet fler gånger än tre. Varje gång man vänder så minskar mängden fröer, örter och andra bra-att-ha näringsämnen i fodret. Vände en del med gaffelsidräfsa och en del för hand med högaffel. Holger och Wiggo var med och höll mig sällskap.
Fortsätt läsa

Att hässja

»Hesja, hässja»
ställning, på vilken foder eller säd upphänges till torkning.

a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.

»Vålm»
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
»Såte», hopräfsad hög af hö, större än en »vålm».

»Såta, såte»
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.

»Volme, höstack»
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är »volmat». Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.


»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en redig karl hinna vända 0,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre.

Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa