I söndags sattes den sista potatisen. Klar dag, dock blåsig och kall. Holger och Claes satt bakpå potäterläggar’n, och Elin växlade mellan att sitta bakpå läggar’n eller i traktorn.
Vi började i Smens plats, fortsatte där vi slutade förra gången.
Potatissorterna blev;
Det gick åt en hel BIGAB-kärra med grus för att ”slätta till några hôler”. 12 ton. Det är trevligt att ha en granne som gärna kör hem grus m.m åt en när man behöver hjälp med sådana saker. I Kalvhagarna fanns det lite som behövde rättas till; en gammal bropost, en körväg, en håla, en gångväg. När man såg allt grus utplattat på marken, kunde man knappt kunnat föreställa sig att det var 12,000 kilo allt som allt. Medans vi väntade på att Åke skulle anlända med gruset, tände vi på skräphögen på brännebär’t. Det var gammalt brännbart byggmaterial – mest från ladans renovering – som gick upp i rök. Allt som inte gick att elda (och som var miljöfarlig) hade vi transporterat till soptippen tidigare under året. Det är bra att ha ett ställe som alltid har använts till eldning så man lätt kan lossa en kärra eller två.
Här ser man det nya fina (grå) gruset ligga utbrett.
Fortsätt läsa
”Göra vår’n.”
Kanske ett uttryck som man hör då och då bland landsortsbefolkningen. Vad betyder då detta? Att göra våren? Jo, det är så enkelt som att få sått/satt sina grödor på våren.
Att göra vår’n innebär då följande moment; Fortsätt läsa
Idag var vi på vårmarknaden på Sundsby Säteri. Vi brukar besöka både vår- och höstmarknaden. 
Det är inte så märkvärdigt som det låter. Det är lite utställare i diwerse lokala mathantverk och annat kul. Det finns en väldigt trevlig köksträdgård och en trevlig tillhörande trädgårdsmästare som jag börjat bli en aning bekant med. Jag rekommenderar ett besök hos Sundsby vänförening för en bra beskrivning över säteriet, dess historia och byggnader.
En gång i tiden var Sundsby Säteri –Uroust ock Tiörns fougderij — Sundtzbye hoffuedgaard liggendes paa Miörn i Walle sogn, med en damquern – hemman för Margareta Huitfeldt – den lilla rödhåriga adelsdamen som ägde hela Bohuslän, och som med järnhand styrde över Tjörn och Orust på 1600-talet. Det finns många sägner om hur snål och hårdhänt hon var mot de fattiga torparna och bönderna, samt om hennes girighet och vredesutbrott. Margareta Hvitfeldt/Huitfeldt levde mellan år 1608 och 1683. Hennes enda son, Ivar, dog 19 år gammal under en bildningsresa till Europa. På sin dödsbädd skrev han ett känslosamt brev till sin mor där han bad henne testamentera pengar till en stiftelsefondd för studiebegåvade fattiga pojkar från Bohuslän. Detta lade grunden till Hvitfeldska Gymnasiet i Göteborg.
Aftonen bjöd till potatissättning.
12 rader x 50 meter = 600 meter potatis.
Sen ett litet experiment med ett par rader uppe i en nyfräst skogsdunge.
Som vanligt tog det inte lång stund innan både pigan och ena drängen somnade i traktorn.
Efter sättningen plöjde jag upp resten av Holgers hage. Det var en rätt blöt fläck mitt i hagen som jag nödgades runda för att inte sätta fast traktorn. Därför är det lite grönt gräs kvar i det plöjda.
Och törnbuskarna blommade fint…
Tjörnbo 