Vårbruket 2023: Färdigt. Rast! Vila!

Konstigt nog var det inte någonting som havererade under sådden i år. Annars så kan det vara allt från punkteringar till diverse krökta järn, fel inställning på såmaskinen, en storsäck utsäde eller NPK som spricker i lastaren och rinner över gårdsplanen. Traktorerna startade och gick som de skulle. Allt flöt på bra, inklusive premiärkörningen med vår nya, bättre begagnade tremeters såmaskin. Vilket schabrak att ha bakom traktorn! Ovant till tusen. Därav tog det ungefär en timme att läsa och gå igenom manualerna för mig och Daniel och ytterligare en timme till att provköra och alla djup- och fininställningar som behövde göras. Vår ”nya” maskin är en kombimaskin, där man kan så NPK (konstgödsel) och utsäde (exempelvis havre) samtidigt, så man slipper det extra momentet med en separat konstgödselpridare, i alla fall för sådden.

Jaja, ”odla ekologiskt” säger ni, ”Vill ni betala för att gå till jobbet?”, säger jag. Antingen gödslar man med konstgödsel, i mindre mängd, och kör en vända med såmaskinen eller spridaren. Eller så har man nånstans mellan tummen och pekfingret 500 stycken kossor och en grävmaskin, en rejäl lastartraktor och en 13-kubikmeters gödselspridare och kör upp diesel för 8000 kronor under någon dag eller två för att sprätta ut skiten. Vi har inte 500 stycken kor. Inte ens 500 stycken får. Eller så struntar man i allting, odlar en tredjedel ogräs och två tredjedelar spannmål på samma yta och går garanterat fetminus i bokföringen. Återigen, ingen vill betala för att gå till jobbet. Och konsumenterna vill inte betala vad maten faktiskt kostar att producera. Det är därför EU-stöden uppfanns, för att vi inte har samma regler i Sverige gällande många saker inom lantbruket, som i resten av Europa där det finns andra skattesatser, regler.

Fortsätt läsa
Annons

Vårbruket 2023: Två drängar till hjälp

Man står i molla’. Myllan. Blicker över nejden. Solen värmer behagligt i nacken. Vinden är kylig från nordväst. Himmelen är blå. Man uppfattar ljudet av en dieselmotor som startar. Man tar ett djupt andetag och känner den karaktäristiska doften utav avgaser från en trecylindrig Sisu-diesel, tillhörande en röd Valtra 700, tillverkad av den lätt alkoholiserade och bastubadarälskande finnen Pekka Moustalainen i Suolahti, Finland.

Men man får väl ta det från början…

Vårbruket 2023 började ju egentligen med höstplöjningen 2022. Efter en liten tur med bilen för en inspektionsrunda, märkte jag att ingen annan på Tjörn hade börjat harva ännu. Inte heller till och från jobbet i Torslanda märktes något påbörjat vårbruk av i trakterna Stenungsund, Jörlanda, Kode, Kungälv, Säve.

Samtidigt försökte nog min tolvårige son Wiggo och grannbondens trettonårige son Emil långsamt ha ihjäl mig genom att hela tiden säkerställa sinsemellan att mitt blodtryck ständigt skulle befinna sig på topp, genom att försöka tjata ihjäl mig. I vår snapchat-grupp lovade jag att säga till i god tid, eftersom ingen skulle få harva mer än den andre.

Eftersom grannen jobbar på sjön och är borta i perioder så lovade jag dessutom pappan att jag skulle koppla på harvar och backa ner med traktorer och lite svårare moment så att inget skulle gå sönder. Redan på onsdag började jag slänga ut lite bete på Snapchat i form av diverse diffusa frågor och på lördag den 24 april kom de käcka gossarna sonika till mig där jag stod på logen och svor över den trasiga fastgödselspridaren (mer om den i ett senare inlägg när den danska djävulsmaskinen är ihopskruvad igen) och hade själva bestämt att NU skulle de harva. I var sin traktor.




Jaja, jag får väl ställa upp. Jag hade ju egentligen redan förberett vår traktor som redan stod påkopplad med harven så det var ju bara att ta grannens traktor och hålla lektion om säkerhet vid backning i slänt, aldrig stå bakom, stäng alltid av traktorn när man går ur den, hydraultryck och tips och diverse knep.

Det vanligaste misstaget när man skall koppla redskap till en traktor, är att överbruka våld. Och svordomar. Gärna högt och tydligt där det slamrar när man sparkar till något och svär över allt och inget. Man behöver egentligen inte vara så våldsam, för de flesta konstruktioner finns ju uttänkta av en anledning. Exempelvis så behöver man inte backa till med en MF 135 och bända lyftarmarna på plats medelst ett järnspett.

Man kan istället backa till redskapet, trycka på den vänstra lyftarmen först och sedan – om höjden är fel på den högra lyftarmen – veva denna upp eller ner till rätt höjd. När lyftarmarna är på kommer projectet med tryckstången/toppstången, en stång som sitter ensam högre upp än de båda lyftarmarna. Det vanligaste för att få på denna på redskapet är att skruva den längre eller kortare tills den passar på redskapet. Eller så höjer man bara redskapet och låter tryckstången vara i den längd den är tillsvidare. Sedan kan man korta eller förlänga beroende på vad redskapet kräver.

Fortsätt läsa

Fullt upp under våren

Det har inte blivit så mycket bloggande på sista tiden. Antingen har det varit fullt upp på jobbet eller så har jag suttit i traktorn och spridit gödsel, plöjt, harvat, sått, ringvältat och satt potatis.


Under några vårdagar behövdes Kalvhagen dräneras lite extra uppe i en slänt. Det visade sig att vid förra dräneringen missade vi att gamlefarfarn lagt stendike. Diket var nu igensatt och det var blött och marken bar inte när man körde förbi med traktorn.

Fortsätt läsa

Tröskningen klar för i år

För några veckor sedan fick vi äntligen tröskat. Valmet-Valtran fick tjänstgöra som dragare nummer ett, och en av MF 135 fick tjänstgöra som dragare nummer 2.  Det skulle alltså inte bli blandsäd, utan korn i en kärra och havre i den andra. På förmiddagen syntes grannen komma krypande över lia’ med sin Aktiv 1130 och vi satte igång.

Fortsätt läsa

Vårbruket 2019

”Att göra vår’n” betyder att man är i full gång med vårbruket. För egen del är det mest för skojs skull, det är ju roligt att markbereda och så spannmål – ibland tillsammans med gräs – , och sedan sitta och se grödan växa. Ändå blir jag lite, lite stressad. Man vill ju få klart allt. Efteråt går man och grunnar över om det kommer att bli regn, och i så fall när regnet behagar anlända? För ett par rejäla regn skulle behövas om inte fjolårets torka skall upprepa sig även i år.


Jag plöjde upp Elins hage redan i hösten 2018. Men en ny traktor – inköpt våren 2019 – i kombination med en lånad 16″ vändplog, möjliggjorde att vårplöja isär den gamla tegen ordentligt.


Begreppet vårbruk innebär att man i regel förbereder och utför jordens (‘mollas’) iordningställande till sådd på våren, men understundom innefattas i begreppet även annan vårbearbetning på våren, såsom exempelvis vältning och harvning av höstsäd. Vårbruket i förstnämnda bemärkelse måste utföras olika för olika jordarter; likaså spelar klimat och topografi en viss roll. Så kallade lätta jordar tarvar en annan bearbetning under vårbruket än tunga lerjordar, och för de senare är frostens inverkan av utomordentlig betydelse.

Fortsätt läsa