Renovera ladan, del 1.

»Lada»,hus för förvaring av hö, otröskad säd och halm. I äldre tid ansågs i allmänhet nödvändigt att förvara hela skörden i hus, och för hö och halm, som ej rymdes på skullar, samt otröskad säd, som icke fick rum i logen, byggdes lador ute på ägorna.Omkring mitten av förra århundradet, då sädesodlingen starkt ökades, började man ersätta de slutna ladorna, särdeles för säd, med öppna hjälmar eller stacktak vilande på stolpar, liksom det blev allt vanligare att lägga såväl hö som otröskad säd och halm i fritt stående stackar. Härtill bidrog arbetskraftens fördyring, i det att stackning kräver mindre arbete än inläggning i de ofta obekväma ladorna, likasom virkesprisens stegring, som tvang till sparsamhet i husbyggnad. Härmed har ock följt ändring i ladornas byggnadssätt. I äldre tid byggde man små lador, i vilka höet skulle instickas genom en trång glugg, så att en kraftig luftning skedde genom mellanrummen mellan stockarna, vartill ladans vanligen nedåt avsmalnande form ytterligare bidrog, i det att höet hängde på de lutande väggarna. Numera göras ladorna större, med lodräta väggar och helst med genomkörningar, så att avlassningen kan ske direkt från vagnen i ladrummen (golven). Timmerväggarna ersättas av stolpresning med brädfodring, som ofta täcker endast övre delen till omkring 2 m. höjd, under det att nedre delen är öppen. Därjämte inskränkes
användningen av tvärgående virke och strävor, vilka hindra utrymmets tillgodogörande.

»Loge», byggnad eller del därav, avsedd till förvaring av otröskad säd samt för dess tröskning och rengöring. I äldre tid voro logarna vanligen rektangulära och försedda med. 1—flere genomkörningar, från vilka säden inlassades i de genom en låg timmer-avbalkning, »logbalken», därifrån skilda avdelningarna, »golven» eller »ladorna», å båda sidorna om körgången. Tröskningen skedde i ett tröskgolv, vartill en genomkörning ofta användes. Där logen var förenad med eldria, var byggnaden delad i ria, loggolv samt ofta halm- och agnbod, men stundom tröskades i själva rierummet. I norra Sverige, i de trakter, där tröskningen vanligen skedde med tröskvagn eller tröskvält (tröskbult), var logens form avpassad därefter, antingen med tröskgolvet längs huset, då tröskvälten kördes rätt fram och åter. I närvarande tid är den först nämnda formen, tvärloge, den vanligaste, särdeles vid mindre gårdar. Genomkörningarna läggas helst ej på större inbördes avstånd, än att säden utan längre langning kan från dem inlassas i de mellanliggande sädesgolven och åter framföras till tröskverket. Golvens eller ladornas bredd mellan två genomköra ingar bör därför ej överstiga 8, högst 10 m. Tvärlogarna bereda möjlighet att hålla olika sädespartier väl skilda i de olika golven.

Grått och trist väder med lätt regn. Perfekt för att börja renovera ladan.

Checklista.
~~1. Beställ virke till ny loge. 6 meters plankor. 35 kvadrat.~~
~~2. Riva väggen.~~
~~3. Gräva upp grundstenarna.~~
~~4. Kör väggen till deponi.~~
~~5. Kör väck stenarna.~~
6. Förbered för gjutning.
7. Gjut ny syll.
8, Gjut underlag för nytt logegolv.
9. Lägg loge.
10. Bygg ny, rak vägg.
11. Bygg skjutport.
12. Bygga nya lo-lämmar (lämmar till logen, slagportar)
13. Måla allt.
14. Komma på annat som vi glömt.

Man får väl anses vara störd på något sätt, eftersom jag vill ha en fortsättning på den befintliga trälogen.

Det modernaste och enklaste hade givetvis varit att gjuta ett betonggolv. Men eftersom lagården/ladan är sedan 1700-talet och förlängd/tillbyggd 1943/44 och framåt, kände jag att en klassisk träloge skulle passa mycket bättre. Trots att materialvalet blir dyrare än betongen. Men vi snackar om en stolle som har renoverat en slåtterbalk och en hö-svans. Och har två hö-svansar till att göra iordning.
På den nivån är det.
När golvet är klart så kommer vi att göra en skjutport på ungefär 4,20 meters bredd samt ett par nya loge-lämmar [lo-lämmar]Jag har redan börjat fundera på vilka färger man bör ha.

År 1943 köpte morfar Gustav och morfars far, Albin, granngården. Eftersom de inte hade råd att köpa hela gården så delade man köpeskillingen på 16,000 kronor med en annan granngård. Man fick alltså en halv gård för 8,000 kr. Eftersom det var synd att riva och slänga den nyinköpa lagårn och ladan så rev man i bästa samförstånd ner denna med den andre köparen, och var och en återanvände beklädnad och stomme till att bygga ut befintlig lada på sitt håll. Allt eftersom åren har gått så har ladan blivit bekväm och satt sig tillrätta i grund och stomme. Resultatet har blivit att ladans ena vägg blivit en smula sned. År 2014 rev vi halmbalsmagansinet som var en utbyggnad från ladan. Tanken från början var att detta magasin endast skulle vara tillfälligt. Ja, det stod där tillfällig mellan låt säga 1975 – 2014 innan vi rev ner skiten och byggde ett uterum där istället.

Nåväl.
Så här såg det ut innan vi började rycka loss beklädnaden. Man ser tyligt på skillnaden i nyans på färgen var det gamla halmbalsmagasinet var ihop med ladan.

Brädorna var snustorra och lätta att få av medelst hjälp af bräckjärn, hammare, inhysehjon, drängar, tattare och motorsågar.

Efter två timmars gnisslande, knakande, ~~svärord~~, och brötande så var det dags att ta en liten fikapaus.

Vi fick riva/gräva/såga/lyfta bort syllarna och tillfälligt flytta de gamla stöttorna. Här flyttas en av stöttorna upp på en betongdel istället för att stå mot den gamla syllen.

Lite exempel på hur man byggde förr; smidda spik i olika storlekar – Värt att bevara och eventuellt återanvända. Gamla gånghjärn – Värt att bevara. Sedan har vi tapphål och plugg – kan väl spara en del som kuriosa. Jag kallar det tapphål och plugg i brist på annat eftersom jag just nu inte minns det dialektala namnet på det. Jag sågade bort en del av den gamla syllen och en av stöttorna för att spara och bevara. Den kommer från den gamla ladan vi köpte 1943 och är ungefär från mitten på 1800-talet. Funderar på att lacka eller olja den och hänga någonstans.

Det sista som gjordes för dagen vara att kontrollera lutningen och graderna med ett vanligt, enkelt snöre. Samt att köra bort en del sten som legat nergrävd som gammal luftspalt under syllen.