Renovera ladan, del 32 – »Koghuset» – Småplock

När man känner att man nästan har färdigställt något projekt, i detta fall »kokhuset», finns det ändå en hel del småplock att syssla med. Dessa små detaljer som kan ta lång tid att få färdigt. (Ungefär som att få upp den sista listen i ett ett hus). Som tur är har Christine peppat mig mycket och hjälpt till med det hon kan. När jag är trött och grinig står hon ut och är (oftast) glad och har bidragit med positiv energi.


Kverulant,
(af senlat. querrulus),
en, som ideligen klagar och besvärar sig, antingen utan grund eller öfver obetydligheter.

-Nordisk Familjebok, 1911


Efter att ha passat in det nya fönstret över dörren till kokhuset, tog jag ner fönstret igen, och Christine satte genast igång med att tillbringa mycket tid med att ytterst noggrant skrapa bort den gamla, slitna färgen. Som vanligt kunde jag inte låta bli att beskäftigt lägga mig i och ha synpunkter, men Christine fräste till och jag lät henne vara ifred och få göra på sitt sätt.

Läs mer

Renovera ladan, del 31 – »Koghuset» – Fönster och dörr

ska vi se hur det har gått med projektet att bygga om gårdens »koghus» (kokhus/brygghus). Vi har rivit ner väggarna och rivit ner stenfoten samt två golv, byggt upp allt igen och öppnat upp emot ladan. Det är märkligt hur mycket rymligare uppfarten känns, ändå har vi bara kortat byggnaden med 60 centimeter. 

Schwjilla – stenfoten – flyttad 60 centimeter, en styck ny vägg reglad och klädd, en vägg återstår att klä. Samt sätta in en dörr. Vad mer skall göras? Vi får se under resans gång.

Läs mer

Renovera ladan, del 30 – »Koghuset»- Nytt golv

Efter att ha rivit ner tre fjärdedelar utav det gamla koghuset, och gjort en ny stenfot, påbörjades arbetet med att gå igenom alla de bjälkar, reglar, brädor och plankor som sågades med Logosågen under vintern -17/18. En ny hörnstock sattes upp och sedan åkte nya golvbjälkar med av bara farten. (Träden hade vi tagit ner från Långemyra). Eftersom folk envisades med att bygga så lågt som möjligt förr i världen, mest för att spara virke och minska värmekostnaderna, passade inte originaltakhöjden riktigt för oss högresta, moderna Tjörnbor. Så vi satte de nya golvbjälkarna ungefär 40 centimeter högre än de gamla bjälkarna. Måtten mellan bjälkarna blev lite speciellt – i det gamla golvet var det utsågat ett rektangulärt hål, så man kunde komma upp på loftet via en stege. Det gamla golvet bars upp av fem bjälkar. Det nya bärs upp av fyra bjälkar.

Läs mer

Renovera ladan, del 29 – »Koghuset»- Stenarbete!

Efter att ha rivit ner ytterväggarna på »koghuset» upptäckte jag att »schwjillestockarna», alltså syllen var i mindre bra skick. Planen från början var att riva ner en yttervägg och korta »schwjilla», stenfoten och bygga upp allt igen. Planen behövde en lätt revidering som bestod i att riva ner alla ytterväggar utom den södra, öppna upp en vägg mot ladan, riva ner och bygga upp golvet på bottenplan, riva ut golvet på andra våningen, höja takbjälkarna, lägga nytt golv, bygga upp väggarna igen, göra en ny dörr, måla etc etc etc. Suck. Mer jobb. Men, skall man göra något, kan man väl lika gärna göra det så ordentligt som möjligt?

»Schwjilla» (stenfoten) skall kortas så att uppfarten blir bredare. Stockarna skall bort och ersättas av nya, golvet nere och uppe skall rättas till.

Läs mer

Renovera ladan, del 28 – Bredda uppfarten vid »koghuset»

»Koghuset» (brygghuset) är en föregångare till våra dagars grovkök. Här bryggdes öl, kokades tvättvatten och mammas farfar Albin satt gärna och kokade potäter till grisarna. Ett brygghus är försett med en spismur med en inmurad »tvättegryda» (tvättgryta) och har skorsten. Under 1700-talet fanns på Tjörn brygghus som också inrymde en »kölna», d v s en torkanordning för malt. Då bostadshusen under 1700-talets senare del försågs med separata kök användes dessa även för uppvärmning av tvättvatten. När kökens stora spiskomplex av gråsten revs ut i början av 1900-talet var det inte ovanligt att bakugnar murades upp i nya brygghus eller »koghus» (kokhus) som de kallades på Tjörn. Brygghusen kunde också komma till användning som sommarkök. I stället för ett mindre friliggande brygghus valde man på en del gårdar att bygga in brygghuset i en ekonomilänga som kombinerade flera funktioner.

I gårdens »koghus» finns (fanns) det numera en massa bråte från en mångårig gårdshistoria. Allting ligger ungefär som det blev lagt en gång i tiden, och med årens lopp har ordningen förvandlats till ett mindre kaos. Ibland har jag gått upp på loftet i koghuset och rotat fram någon attiralj att göra iordning, exempelvis gamla hyvlar av olika slag,  en sättungsplatta, isaxen, skoklingan och hovfilen.  eller varför inte om hur det gick till när jag putsade upp en tingest som utmynnade i ett inlägg om Ebbes bruk? Annat som kanske skulle vara värt att nämna är den gamla ko-selen, en skära, en vevstake till en hästdriven slåttermaskin och mastadontinlägget om som jag skrev ihop för mitt egna höga nöjes skull; gjutjärnet från Hassel Jernverk (..varför jag ens bemödade mig med att skriva om det har jag fortfarande inte kommit på. Ingen annan är alls intresserad av sådant. Kommentarerna brukar vara att ”släng det på tippen”…)

Läs mer