Flaggan på slottet efterföljdes så småningom av flaggor på statens hus och andra offentliga byggnader; svenska flaggan trängde ut på landsbygden, flaggstänger restes vid de större gårdarna, vid skolorna, och under 1900-talets första år, då »flaggstriden» med Norge gjort frågan om svenska flaggan aktuell, var den redan ganska allmänt i bruk. Men det verkliga genombrottet kom vid  unionsupplösningen. Då togs unionsmärket bort även ur vår flagga.

Den rena svenska flaggan hissades för första gången över hela Sveriges rike den 1 nov. 1905 under en högtidlig, ja gripande stämning. Året därpå fastställdes lagliga bestämmelser om hur flaggan skulle se ut, om färgen och proportionerna mellan de blå fälten och det gula korset. Och sedan den saken var klar, köptes flaggor och restes flaggstänger snart sagt vid var stugknut. Om någon utlänning färdats genom svenska bygder den nästa stora nationella högtidsdag, som firades, det åldriga kungaparets guldbröllop den 6 juni 1907, skulle han ej ha behövt klaga över att svenska folket icke kände och ärade sin flagga. Om inte förr så nu hade man lärt förstå innebörden i de ord, den gamle kungen själv skrivit femtio år tidigare:

»Hissa flaggan, ärad utav världen,
hissa den i högsta topp!
Sänken, lagerprydda hjältar, svärden 1
Forntidsminnen, framtidshopp
gå med svenska flaggan opp.»

-Svenska folkets underbara öden, 1924.

Hurra, hurra, hurra, hurra!
Idag kan vi beundra hur folk i största största allmänhet sköter nationaldagsfirandet genom att;

a) använda en vimpel eller en korsvimpel i tron att det är en flagga.

Vårfesten 1893 afslutades den 6 juni, som då och alltsedan på Nationaldag. Skansen högtidlighållits såsom svensk nationaldag med fosterländska tal och musik; stundom i närvaro af inbjudna skolbarn som i tusental infunnit sig och tågat upp till Skansen. De stora fosterländska minnen, som äro förknippade med den 6 juni: Gustaf Vasas korande till Sveriges konung i Strängnäs år 1523 och den nya regeringsformens antagande af rikets ständer 1809, äro förvisso bärande anledningar för dagens högtidlighållande på detta sätt, något som också just innevarande år blifvit ytterligare understruket därigenom att Sveriges landstormsföreningar i år anslutit sig till Hazelii tanke och på en mängd olika ställen i landet högtidlighållit dagen som nationaldag, den svenska flaggans dag. Man torde hafva anledning hoppas att detta från Skansen utgångna initiativ hädanefter skall vinna efterföljd öfver allt Sveriges land och den 6 juni sålunda blifva en verklig nationaldag.

-Fataburen, 1916

Sedan ett par år tillbaka har tillställningen Sillens dag på Klädesholmen, hållits på samma dag som nationaldagen. En trevlig tillställning. Man korar bland annat Årets Sill, som i år blev Anchochili och Ingefära. Smakar bra som vanligt, detta år lite syrligt med en mild smak av chili. Barnen fick rida och det pratades till höger och vänster med vänner och bekanta. Visserligen bor vi tre kilometer från ”holmen”, men vi ändå tog bilen till brofästet och gick över brua. Fullt med folk, flera tusen personer. Badjävlar.

En bild nedan visar Carlstens Fästning på Marstrand. Åt samma riktning ligger Pater Noster. Och vill man ha billig öl är det endast 30 distans till Skagen. Bra tillställning, det blåste dock mycket.