Att bygga en maskinhall

I ett blogginlägg från den 30 december 2016 nämner jag att går’n borde ha en ny maskinhall.  Var skall man egentligen göra av all brôte? Det enklaste är väl att göra som de flesta – att ställa allt ute någonstans när användningsperioden är slut för året. Jag rackar absolut inte ner på de som ställer sina redskap ute – har man inte någon plats att ställa på, får man göra så gott man kan. Det senaste året har jag investerat i en spanmålskärra, en självbindare, en småbalspress, två balkärror, en gödselspridare, två slåttermaskiner, en hösvans, en gaffelsidoräfsa, en sållmatteupptagare, en såmaskin, en harv, en potatisläggare, en ringvält, två kupplogar,, en Grålle, samt att jag gjort i ordning en del gamla maskiner, som till exempel en av såmaskinerna och konstgödselspridaren.

Eftersom en rockad var nödd och tvungen (om man inte vill använda sig av Blå Hallen, alltså under bar himmel), påbörjades arbetet med en ny maskinhall den 20 juni 2017, då den första ”schjwillestocken” lades. Schwjill är alltså dialektalt en stenfot eller husgrund. På rikssvenska skulle det heta syll eller syllstock. Brädlagret inspekterades och det som behövdes till byggnadställningar, väggar och dylikt lastades på en kärra och kördes upp till Smens Plats. Nästan alla brädor och plankor försvann från ladan, vilket passade utmärkt att det blev rent för den kommande gjutningen.



Den 26 juni 2017
hade det slutat regna och vi beslöt oss för att ta fram det gamla mätinstrumentet och sätta ut några mätpunkter och få lite linjer. Mätinstrumentet är en gammal österrikisk pryl, inköpt någon gång på 1940/50-talet till morfars snickerifirma. Men än fungerar det. Det är inte så märkvärdigt att få fason på. Det gäller att få ner de tre benen hyfsat ordentligt i marken, så att maskinen står relativt rakt i våg och lod. Sedan får man skruva. Det finns tre stora hjul att vrida på, under plattan som kikaren är monterad på. Genom dessa får man instrumentet i våg.


Det finns två visare a la vattenpass som visar när du lyckas skruva allting rätt. Det är inte alltid så enkelt, men genom ett redigt kraftuttryck (och eventuell justering av benen) brukar man lyckas förr eller senare. Det finns ett järnsikte för grovjustering mot målet, innan man tittar i kikaren och ställer in skärpan.


När man väl ställt in hela instrumentet krävs det två personer för att fortsätta. En person håller en tumstock mot exempelvis schwjillestocken på de ställen man bestämt att stolparna för väggen skall stå, och den andra person – som tittar i kikaren – utbrister resolut med klar och  ljudligt stämma vilket mått kikarens hårskors hamnar på tumstocken. Det kan exempelvis  bli 85 centimeter på den ena stolpen, 82 centimeter på nästa, 74 centimeter på den tredje, 93 på fjärde och så vidare.


Måtten blir olika för att marken och terrängen inte är helt rak och plan. Men tillslut har man fått en rak linje över alla stoplar och får då en rak linje vid de markeringar man förhoppningsvis gjort där de vertikala reglarna skall upp. Eller så använder man en slaglina.



Det kom lite grejer emellan innan vi den 11 augusti 2017 äntligen kom igång med att få upp ett par rejäla hörnstolpar och att fortsätta på att uppföra väggarna.



Den 12 augusti 2017 fortsatte vi med att bygga väggar och att få upp en byggnadsställning. Wiggo hängde med och höll mig och Holger sällskap.



Den 18 augusti 2017 lyftes de bärande bjälkarna på plats. Konstruktionen blir ett pulpettak eftersom det är enklast att göra och inte kräver uppförande av tunga takstolar, och att det inte sticker upp lika mycket.

Bjälkarna, som är två gamla telefonstolpar, är 8,5 meter långa. Det är egentligen för långt utan en stötta under på mitten. Men vill inte ha en fast stötta i vägen när man skall ställa in maskiner. Det kommer att bli trångt nog som det är, eftersom ytan inte blir mer än 70 kvadratmeter. Berg på två och en halv sida, och en gärdesgård i bakkant gör att hallen inte kan bli större. För att säkra inför vintern har jag tänkt att sätta upp tillfälliga stöttor ändå.



Den 2 september 2017 började vi att sätta upp plåt på den södra väggen. Plåten sparade vi när vi rev det gamla halm-magasinet på går’n för att göra plats för ett uterum. Plåten är gammal järnplåt från 1960-talet (egentligen emballageplåt).

Halm-magasinet skulle endast vara en tillfällig byggnad, men den blev stående i 40-50 år. Så här i efterhand var det bra att jag stuvade undan plåten för eventuellt framtida bruk (…det hade även varit mer jobb att köra plåten till tippen…).



Den 13 september 2017 tog vi upp elverket samt en rejäl slagborrmaskin och borrade hål i det underliggande berget föra att få ner ett par rejäla 50 centimeters järn. Järnen skruvades fast i hörnstolparna, för att säkerställa att hallen inte skulle flytta på sig vid hård vind (vilket kan hända).



Den 22 september 2017 började jag och Holger sätta plåt på väggarna på allvar. Holger hade även varit uppe hos Claes och hämtat de gamla takplåtarna som sparades när vi hjälpte Claes att bygga till huset. Hallen kanske inte blir så snygg, men billig! Vi hade elverket med oss för att ha något att driva kapen med. Alternativet hade varit en 300 meter lång skarvsladd, fast det är inte säkert det hade gått med tanke på effektförlusten i en sådan lång sladd.


Södra väggen blev klädd med halm-magasinets tak, den bakre väggen blev klädd med plåt som Holger hade fått gratis för 15-20 år sedan, norra väggen blev klädd med korrugerad aluminiumplåt som jag inte riktigt minns var den kom ifrån. Västra väggen och porten kommer att bli klädd med f.d takplåt.


Efter plåtjobbet växlade vi till att börja regla upp taket. Den ursprungliga planen var att såga virket själv, men det kostade inte så mycket att köpa reglarna på brä’går’n, vilket blev mycket smidigare.



Den 30 september 2017 var en strålande lördag med perfekt väder; blå himmel, ytterst lite vind och lagom kallt. Gerhard, Holger, Claes och jag skulle lägga tak på hallen. Tidigare i veckan hade hörnstolparna kompletterats med lite gjutning. Först lades en vattentät plastduk som kondensskydd, för att det inte skulle börja droppa ner vatten på de maskiner som skulle husera i hallen.


Mitt jobb var att dels lägga plåt, dels skruva fast plåten. Det tog ungefär fyra timmar och gick åt 1000 stycken farmaskruv, och lika många knäböj/framåtlut. Jag var trött i benen dagen efter.


För att det inte skulle bli för mörkt i hallen, lade vi några transparenta ”plastplåtar” för att få ljusgenomsläpp. Orsaken till att det inte blev transparent tvärs över är att jag ändrade planen under arbetets gång och sparade en plast för att ha ljusgenomsläpp även över porten.

 



Den 5 oktober 2017 satte vi upp Claes gamla takplåt på framsidan hallen. Ramverket för portarna skruvades ihop och vi skruvade och limmade fast tre lager med björk-plyfa längst den ena takbjälken som buktade lite. Det kan vara kul att vet att just plywood av björn är den starkaste typen av plywood och skall helst inte utsättas för vatten. Innan vi satte dit björk-förstärkningen rätades bjälken upp med en domkraft. När limmet torkat satt allt som det skulle och telefonstolpen var rak som en välväxt fura.



Den 6 oktober 2017 skruvade vi fast plåten på porten. Gångjärn och diverse bra-att-ha-grejer hade jag köpt på Jula ett par dagar tidigare. Porten blev inte så tung i med att vi körde med plåt istället för trä, men monterade ändå på tre stycken 60 centimeters gångjärn på varje slagport.


Porten gjordes i ett stycke, det vill säga som en hel konstruktion. Innan det var dags att resa den, sågades porten i två delar. Rejäl profilplåt som jag sparat från när jag bytte takfönster i villan, passade perfekt som regnskydd ovanför porten.

Den sista transparenta plasten som blev över från taket sågades upp och sattes ovanför porten för att gå ett fint ljusgenomsläpp även här. En gammal sparad teakdörr (har tre-fyra dörrar till i ”lagret”) passade perfekt bredvid porten. Från början hade vi tänkt oss två stycken portöppningar (alltså fyra slagportar), men tack vare att vi förlängde hallen och hamnade precis vid berget (syns nere till vänster i bild) hade det blivit omständigt att genomföra den ursprungliga planeringen. Alltså EN riktigt rejäl port istället. 4,5 meter bred och 5 meter hög.

Visst, det är inte världens snyggaste hall – men en billig sådan.

 



Den 29 oktober 2017 började jag flytta ut maskiner från hallarna nere vid går’n. Vissa maskiner körde jag upp till hallen. Vissa maskiner fick flyttas omkring innan man kom på en lämplig placering. Potatisupptagarna – som stått ute hela sommaren – hamnade bredvid varandra i de gamla hallarna vid gården. Självbindaren, slaghacken och traktorn hamnade i en hall. 

Det som hittills har flyttat in i den nya hallen är tre såmaskiner, en potatisläggare, en harv, en plog, en motor från ASEA, en ringvält och en konstgödselspridare. Och det finns gott om plats kvar.



I runda slängar räknat kostade hallen följande;
Arbetskraft: Gratis.
Plåt till tak (nyköpt): 10,000 kr.
Skruv (trä och plåt): 5,000 kr.
Takreglar: 2,500 kr.
Diverse (järn, betong, etc): 1,000 kr.
Totalt: Under 20,000 kr.

Jag gjorde även en kalkyl på att köpa all plåt och allt virke och hamnade på ungefär 10,000 kr per vägg och framsida samt tak, totalt ungefär 50,000 kr för plåten om man tog andrasorteringen. Skruven kommer man inte ifrån, så där blir kostnaden densamma, 5,000 kr. Limträbalkar hade gått på runt 6-7,000 kr per balk, ca 15,000 kr. Samt hörnstolpar…ett par tusen till.
Lite över 100,000 kr hade inte varit något problem alls att lägga på en ny hall.

Till våren är planen att måla hallen. Troligen blir den militärgrå för att smälta in bra i landskapet.


För er som är nyfikna på förarbetet, tilll att få plats till hallen kan läsa del ett, del två och del tre om röjandet av Smens plats.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.