Ett av de största misstagen i år var när jag investerade i en ny slipmaskin / vinkelkap / flex. Batteridriven denna gång. Allt skall putsas och göras iordning! Eftersom vädret bjöd på blåst och regn, tillbringades en stor del av dagen med stillasittande sysslor. Som att till exempel putsa upp en gammalt handsmitt isspett / ispik / isvigg. Det har legat i ett hörn av ladan så länge jag kan minnas och var patinerad med ett tjockt lager rost. Det är ungefär 150 centimeter långt varav järnet är 50 centimeter.

Jag hade inga nya och hela polertrissor till flexen, så jag körde slut på de jag hade. Järnet slipades hjäpligt rent och sedan oljades skaftet och bladet med linolja. Ska jag slipa upp det till nyskick eller behålla det som det är för tillfället?

Under ett kort ögonblick av genomlidandet av utbrottet till midsommarelaterad mansförskylning funderade jag över om det inte hade varit lika bra att slänga föremålet på soptippen? Spara på gammel skid…

Is-spett modell äldre

Handsmitt i den numera rivna gårdssmedjan