Vad är NPK-gödsel?

här i tillväxttider kan det vara kul att veta vad ens närmaste lantbrukare menar när han eller hon pratar om  NPKNPK är en term som ofta förekommer i gödselsammanhang och är helt enkelt en förkortning av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som kommer från latinets Nitro-Phosphorus-Kalium, vilka är de tre viktigaste näringsämnena för växtlighet och odlingar i trädgårdar.  NPK är alltså industriellt framställd gödsel som är snabbare att tillverka än naturgödsel som kräver kompostering (ex genom lagring i dyngesta‘). Ett yrke som gemene man säkerligen är glad över att det tillhör en förgången tid, bör vara att arbeta som salpetersjudare. Arbetet gick ut på att koka ihop allsköns mög till en gegga som blev salpeter och som användes till bl a kruttillverkning åt Kronan. Växtnäringen (NPK)  kan ha olika siffror, exempelvis NPK 21-4-7, vilket betyder att det finns 21% kväve, 4% fosfor och 7% kalium. Resten av ämnena är bland annat Mg (Magnesium), Ca (Kalcium), S (Svavel), B (Bor), Cu (Koppar), Fe (Järn), Mn (Mangan), Na (Natrium), Se (Selen) och Zn (Zink).

Konstgödselspridaren laddad och redo. Maskinen består av en tratt med en roterande skiva längst ner. Skivan sprätter ut granulatet beroende på hur fort man kör, och vad man har för inställning på öppningen. Jag brukar köra på hög etta med varvtal 540 rpm samt öppningen på läge två. Då sprätter granulatet iväg ungefär två meter åt vänster, höger och bakåt.

Olika grödor kräver olika siffror. NPK är inte riktigt samma sak som (Chile) salpetergödsel som man, förutom benmjöl, började att använda som konstgödsel under 1800-talets mitt.

Potatis kräver till exempel extra Ca (Kalcium), som bidrager till att göra cellväggarna starka och stabila. Cellväggar som får sitt lystmäte utav kalcium är mycket mera motståndskraftiga mot svamp- och bakterieangrepp. Gödsling med kalcium i potatis ger ingen större påverkan på skördenivån. Däremot är dess inverkan på kvaliteten desto större. God tillgång till kalcium minskar risken för inre nekroser i knölarna, s.k. rostfläckar. Dessutom minskar risken för lagringsrötor tack vare att kalcium stärker cellväggarna.

Kväve, Fosfor och Kalium är alltså viktiga näringsämnen för växtlighet och odlingar i trädgårdar. Kväve behövs för växternas gröna delar och fosfor för att växten eller blomman ska kunna sätta knoppar. Kalium hjälper växten övervintra genom ett ökat sockerinnehåll. Olika växter kräver olika sammansättningar av NPK gödsel, och därför är det viktigt att gödsla med rätt gödsel eller gödningsmedel som passar det man odlar.


”…Efter studier i de Sandebergska samlingarne i kammararkivet är jag i tillfälle att något komplettera föregående uppgifter för den äldsta tiden. Gustaf I:s nit för salpetertillverkningen belyses bäst af det förhållandet, att de 1529 och 1530 ur landet rymde biskoparne i ett bref till kejsaren beskylde Gustaf för att i sin plundring af kyrkorna gå så långt, att han lät uppgräfva kyrkogårdarne och sjuda salpeter af de dödas ben. Vid herredagen 1532 visade Gustaf med afseende på salpeterbruken, att det var en allmogens skyldighet att biträda med tjenstbarheter d. v. s. framskaffandet af de för salpetersjudningen nödiga materialen, och från denna tid torde man också kunna räkna uppkomsten af den pålaga, som fått namn af »salpeterhjelpen». År 1576 utgjordes af bönderna i Bälinge och Norunda härader till salpeterbruket i Upsala 395 lass ved, 287 spann aska och 239 pund (tunnor?) jord….”


”…Med salpeterhjelpens betalande i penningar tog kronan såsom regale för sitt bruk all under stall, ladugårdar och uthus befintlig jord, hvilken den genom sina sjudare lät bearbeta; men, att förhållandena härigenom till en början blefvo mera betungande för bönderna, synes af deras klagomål 1644 »att de fingo lemna ved, mat och annan fordenskap samt bygga salpeterhus, köra jord till dem och hålla sjudarne med rum och stall, ehuru de erlade hjelpen.» Med anledning af dessa klagomål beslöts, att de, som betalat, skulle vara fria från all extra skatt..


”…Bland till salpeteralstring tjenliga ämnen uppgifvas ur mineralriket: svartmylla, kalkjord, lera, sand, gyttja, osläckt och släckt kalk, tegelstensgrus, koksalt, saltsjövatten, saltlake af kött, fisk o. d., några af dessa såsom sand och tegelstensgrus hafva sitt egentliga värde som uppluckringsmedel; ur djurriket nyttjas allehanda ruttet kött af landtdjur, foglar och fiskar, isynnerhet hummer och kräftor, blod, hår, dun, fjädrar, horn, ben och skinn, men isynnerhet torra och våta exkrementer och gödselvatten; af växtriket alla slags växter isynnerhet ruttna frukter och växtdelar men främst träaska, helst af löfträ, likaledes brukas byklut, såp- och tvålvatten. Ladorna böra helst ställas i nordost och sydvest på högland eller dränerad grund, hvarvid lerbotten är den bästa.

Först göres nu en s. k. moderblandning på följande sätt: närmast botten lägges ett tunnt hvarf mulljord och sedan det ena hvarfvet öfver det andra af växter tillsammans med exkrementer och ruttna delar af djur; emellan hvarje sådant hvarf strös allehanda jordarter, gatsopor, kalk, sot, vinsten, pott- och spisaska, och, på det en sådan blandning må desto bättre befordras till jäsning, måste hvarje hvarf äfven fuktas med urin, kalkvatten, saltlake, byklut, saltsjö-, gödsel-, såp-, tvål- och skulvatten; moderblandningen öfvertäckes med sönderstött tegelsten och kalkgrus, blandadt med kalkmjöl och aska. När massan börjar blifva torr, bör den åter anfuktas. Sedan denna moderblandning väl ruttnat, blandas deraf hvarftals med en större myckenhet mulljord, gatsopor, leror och >andra jordarter, och upplägges blandningen i sängar ungefär som trädgårdssängar. Sängarne fuktas sedan, helst med urin, och omskyfflas emellanåt, på det jorden må blifva mör och alla klumpar väl fördelas…”

– Ur Svensk Kemisk Tidskrift, Organ för kemistsamfundet i Stockholm samt kemiska sektionerna i Upsala och Lund, 1893

 


Granulat av NPK

För fyra-fem år sedan började vi göra i ordning i hagarna genom att betesputsa och harva bort tuvor m.m., för att få en jämn yta. För tre år sedan slog jag gräs och körde bort hö som mat till rådjur inför vintern, och de senaste två åren har vi tagit hö ”på riktigt”. Hagarna har inte fått näringsämnen på många, många år, och det är för andra året i rad, dags att gödsla gräset för att det skall växa bättre. Eftersom vi inte har kor längre, finns inte tillgång till bra naturgödsel. Nästa år kanske jag har lagt upp en stuka fårgödning, jag får läsa på och se vad gödsel från får har för näring. Den naturgödsel som behövs till den tidiga potatisen tar vi från en granne, men till de sena potäterna och till gräset får det bli NPK.

Inför högsäsongen vid vår eller försommar behöver växterna större tyngdpunkt på kväve (N) och Fosfor (P) för att växa. Mot hösten inför vintern är det bättre med gödsel som har mindre av N och P – men mer av kalium (K) för att stärka dem inför övervintringen.

Jag ser ingen egentligen ingen större skillnad på användningen av naturgödsel kontra NPK. Fördelarna uppväger nackdelarna.

Varför behövs NPK?
Kväve (N) är viktigt för gräsets tillväxt och ger både gräs och andra växter en grön, frisk färg. Kväve är det näringsämne som växten behöver mest av och vid brist på kväve kan det bland annat leda till att plantor blir bleka och svaga, eller att gräsmattor drabbas av sjukdomar och ser gula och trista ut.

Fosfor (P) främjar gräsets rotbildning och därmed tillväxt, samt underlättar för växter att kunna sätta knoppar och bilda nya celler. Mörkgröna till violetta blad kan vara ett tecken på fosforbrist.

Kalium (K) gynnar gräs och övriga växters fotosyntes samt ökar växtens sockerinnehåll, vilket hjälper växten att övervintra. Gulfärgade och torra bladkanter kan vara ett tecken på kaliumbrist.

Ett NPK-gödsel gör alltså gräset (vallen) både tätare och grönare samt ger den en ökad vinterhärdighet.


…”Af konstgödsel finnas flera slag, som gå under olika namn, men hvilka egentligen blott innehålla de tre värdeämnena: kväfve, fosforsyra och kali — alltså samma tre ämnen, som man med omsorg söker att vårda i den vanliga ladugårdsgödseln. 

Konstgödsel kan godt innehålla alla dessa tre ämnen samlade, till exempel kali-ammoniak-superfosfat, eller blott två af ämnena, till exempel ammoniak-superfosfat. Eller kanske blott ett enskildt ämne, till exempel fosfat eller superfosfat (fosforsyra) eller kainit (kali). 

Man skulle tycka att i våra dagar, då kreatursbesättningarna ökas såväl i de mindre som i de större bruken, och då utfodringen ständigt blir bättre och bättre, konstgödsel icke skulle behöfva användas. Men ännu så länge skall den dock knappast kunna 
undvaras, och den skall säkert icke ännu på många många år blifva öfverflödig. 

Saken är, att gamla felgrepp, utöfvade under många år, skola kräfva många års offer, innan de blifva rättade. På landtbrukets område är mycket att ersätta till följd af gammal rofdrift…..”

-Småbrukarens bok, 1912

 


Förhållandet mellan kväve, fosfor och kalium varierar beroende på vilket användningsområde gödslet är avsett för, eftersom olika växter kräver olika sammansättningar av NPK. Behovet kan också variera beroende på årstid. Under sommar och höst kan det vara bra att använda ett gödsel med lite lägre kvävehalt när man ska gödsla gräsmattan. Medan det under våren kan passa bättre att använda en högre kvävehalt, så att gräsets tillväxt kommer igång. Om gräset får för mycket kväve kan det resultera i att det växer för snabbt i topparna utan att rötterna hinner med. Det är därför viktigt att inte överdosera NPK-gödsel.

2 reaktioner på ”Vad är NPK-gödsel?

  1. Skillnaden mellan dessa näringsämnen är ju framförallt att medan kväve och kalium finns i större delen av världen, så kommer de mesta av världens fosfor från mycket få länder = Marocko och Västsahara

    Gilla

    • Västsahara lider under den marockanska ockupationen bland annat för att vi ska kunna köpa denna fosfor. Så varje initiativ att istället gödsla med naturgödsel är bra bland annat därför.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.