Elin och Jordgubb

Förra året när vi kläckte kycklingar, fick Elin – då fyra år – välja en kyckling att ha som egen. I början fick kycklingen ett nytt namn varje dag, för att sedan genomgå namnbyte varje vecka. Efter en tid bestämde sig Elin tillslut för namnet Jordgubb. Som Elin har burit omkring på denna hönan och brytt sig om dess välmående. Det värmer på något sätt i hjärtat när man ser Elin springa in i hönshuset och hämta hönan och ta en promenad. Själv kan jag med den största svårighet få tag i hönan Jordgubb om hon skulle vara på rymmen. I flera fall har jag fått hämta Elin, som då helt sonika skäller på Jordgubb och lika raskt som en forna tiders fanjunkare, marscherar fram i rak linje till hönan – som givetvis står helt stilla – och plockar upp henne.

Läs mer

Lammboxar

Lammboxar. Det hade jag glömt bort att ordna. Skruvade ihop några olika konstruktioner med olika mått, men inget blev speciellt bra. Som tur är har vi en snäll granne som villigt lånade ut sina egenhändigt tillverkade fårgrindar. Och sen bar det iväg. Plankor i botten, tre boxar på 1,5×1,5 meter, letade reda på gamla gångjärn och gjorde grindar till boxarna. Kanske lite överkurs. Men det blev rätt snygg.


I väntan på lammen


I samma veva var det lika bra att ta bort baggen från tackorna. Med ”ta bort” menar jag inte avliva, utan skilja ifrån. Baggen Krull fick en egen svit vägg i vägg med tackorna så att de fortfarande kan se, höra och sniffa på varandra. Egentligen skulle Krull blivit borttagen för flera veckor sedan, men saker och ting drog ut på tiden.

Läs mer

Ännu en krubba

Förhoppningsvis har baggen gjort sitt jobb, så att tackorna är dräktiga och föder lamm i april-maj. Eftersom den första krubban (foderbordet) med god marginal uppfyller Jordbruksverkets minimimått för rakt foderbord vid samtidigt utfordring på 0,45 m per djur, beslöt vi att bygga ett foderbord till i samma stil, med tanke på den eventuella utökningen av fårskocken. Jag och Elin körde till brä’gårn med traktor och kärra och Holger mötte upp med bilen. (Wiggo och Christine hjälpte under tiden grannen att rulla ihop ett par kilometer med stängseltråd).

Elin ville gärna hjälpa till att bära brädor

Vi köpte virke, lastade på och körde tillbaka till gården och satte igång att snickra. Det var fint väder, så hönorna hade frigång och var med i närheten.


Denna gången gick det fortare att snickra än förra gången. Mallen var ju så att säga redan färdig.


Fåren godkände den nya krubban

Fortsatte bygga på dyngestan

Efter att vi gjutit en betongplatta, avsedd för att lägga gödsel från hönshuset på, gick jag och grunnade på om det inte hade varit snyggt med en murad kant runt nyss nämnda platta. Jo, det hade nog varit rätt snyggt, och framför allt hade gödselhögen haft något att stödja sig emot. Så vi införskaffade lecablock (9x19x59) och murbruk och satte igång.

Först hade jag bara tänkt en kant -som sedan blev en låg mur – mot plattans bakkant, men tyckte att tre stenar på höjd blev snyggt. Så det bar iväg.

Läs mer

Baggen har kommit

Nu har vår nya bagge av rasen skogsfår / värmlandsfår varit hos oss under ett par dagar. Tanken är att han skall vänja sig vid oss och inte springa iväg vid första anblick. Än så länge går det mycket bra. Baggen -som inte hade något namn – har tydligen blivit döpt till August eller Krull. Det är lite oklart än så länge. Barnen hade egentligen valt ut en annan bagge, med vit ull, men säljaren hörde av sig tidigt på söndag morgon och berättade att han tyckte att han hade en bagge med bättre horn, som skulle vara ett bättre objekt att avla på. Både till utseende och temperament. Vi kom överens om att byta bagge och om barnen skulle fråga kunde jag ju alltid säga att den bruna baggen var redigt »skidden» och blir säkert vit om han blir tvättad ordentligt.

Vi har vallat omkring baggen lite och börjat att prägla honom på foderhinken. Han har även fått frigång ut ur fållan och kan lufta sig på dagarna. Kommer att visa upp honom för tackorna om några dagar.

August eller Krull?

Gällande bevarande av allmogeraser, så läste jag i en avhandling från SLU, där en forskare vid namn Christina Marie Rochus presenterade sin forskning om svenska lantrasfår och franska fårraser. Avhandlingen finns nu publicerad på SLU:s webbplats. Denna avhandling ger oss mer kunskap om några svenska fårraser, som bidrar till att genomföra handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla – handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser och då särskilt genetisk karakterisering av raser.

Läs mer