Barnen och fåren

-Pappa, jag vill åka till Olle!
-Och jag vill åka till Sally och Oskar!

I Wiggos och Elins morgonritual brukar det förr eller senare komma fram ett önskemål om att åka till fåren för att se att djuren har vatten och mår bra. Olle är Wiggos bagglamm och Sally och Oskar är Elins tacklamm respektive bagglamm. Det är inte varje morgon jag har lust att köra upp till skogslycka’ och räkna får, men försöker i alla fall att minst en gång om dagen åka upp till betesmarken och titta efter. Nu finns det andra personer som ser efter fåren, så den dagliga tillsynen står och faller inte med mig, men det är avkopplande att se barnen nöjt gå omkring bland den lilla fårflocken och klappa får.


Elin med sin Oskar


Oskar är en rolig en. Så fort man kommer in i hagen kommer han skuttandes med lammets lekfullhet, stannar framför besökaren och buffar och vill lägga huvudet i knät för att bli klappad. Sedan följer han en i hasorna så man nästan snubblar på honom. Ibland tror jag att om Oskar hade varit människa, hade han troligen fått gå i särskola. Så speciell är han.

Läs mer

Elin och Jordgubb

Förra året när vi kläckte kycklingar, fick Elin – då fyra år – välja en kyckling att ha som egen. I början fick kycklingen ett nytt namn varje dag, för att sedan genomgå namnbyte varje vecka. Efter en tid bestämde sig Elin tillslut för namnet Jordgubb. Som Elin har burit omkring på denna hönan och brytt sig om dess välmående. Det värmer på något sätt i hjärtat när man ser Elin springa in i hönshuset och hämta hönan och ta en promenad. Själv kan jag med den största svårighet få tag i hönan Jordgubb om hon skulle vara på rymmen. I flera fall har jag fått hämta Elin, som då helt sonika skäller på Jordgubb och lika raskt som en forna tiders fanjunkare, marscherar fram i rak linje till hönan – som givetvis står helt stilla – och plockar upp henne.

Läs mer

Lammboxar

Lammboxar. Det hade jag glömt bort att ordna. Skruvade ihop några olika konstruktioner med olika mått, men inget blev speciellt bra. Som tur är har vi en snäll granne som villigt lånade ut sina egenhändigt tillverkade fårgrindar. Och sen bar det iväg. Plankor i botten, tre boxar på 1,5×1,5 meter, letade reda på gamla gångjärn och gjorde grindar till boxarna. Kanske lite överkurs. Men det blev rätt snygg.


I väntan på lammen


I samma veva var det lika bra att ta bort baggen från tackorna. Med ”ta bort” menar jag inte avliva, utan skilja ifrån. Baggen Krull fick en egen svit vägg i vägg med tackorna så att de fortfarande kan se, höra och sniffa på varandra. Egentligen skulle Krull blivit borttagen för flera veckor sedan, men saker och ting drog ut på tiden.

Läs mer

Ännu en krubba

Förhoppningsvis har baggen gjort sitt jobb, så att tackorna är dräktiga och föder lamm i april-maj. Eftersom den första krubban (foderbordet) med god marginal uppfyller Jordbruksverkets minimimått för rakt foderbord vid samtidigt utfordring på 0,45 m per djur, beslöt vi att bygga ett foderbord till i samma stil, med tanke på den eventuella utökningen av fårskocken. Jag och Elin körde till brä’gårn med traktor och kärra och Holger mötte upp med bilen. (Wiggo och Christine hjälpte under tiden grannen att rulla ihop ett par kilometer med stängseltråd).

Elin ville gärna hjälpa till att bära brädor

Vi köpte virke, lastade på och körde tillbaka till gården och satte igång att snickra. Det var fint väder, så hönorna hade frigång och var med i närheten.


Denna gången gick det fortare att snickra än förra gången. Mallen var ju så att säga redan färdig.


Fåren godkände den nya krubban

Fortsatte bygga på dyngestan

Efter att vi gjutit en betongplatta, avsedd för att lägga gödsel från hönshuset på, gick jag och grunnade på om det inte hade varit snyggt med en murad kant runt nyss nämnda platta. Jo, det hade nog varit rätt snyggt, och framför allt hade gödselhögen haft något att stödja sig emot. Så vi införskaffade lecablock (9x19x59) och murbruk och satte igång.

Först hade jag bara tänkt en kant -som sedan blev en låg mur – mot plattans bakkant, men tyckte att tre stenar på höjd blev snyggt. Så det bar iväg.

Läs mer