Om russen skulle komma å nalkas våra stränner
å försöga inta de stora lannet Tjörn
Då ska vi knyda bägge våra hänner
å sinna ska vi jawan’ på hövet ud i skjön
Om russen skulle komma å nalkas våra skär
Så ska vi ta emod’en me för fod gevär– Roth’s Geografiska Atlas N:o 2 för Folkskolor och Allmänna Läroverkens Lägre Klasser, Trettioförsta upplagan, 1929.
Författare: Peter
Renovera ladan, del 36 – Ny gavelvägg
75 år. Det är åldern på den gamla norra gaveln på ladan. Mellan 1942/43 köpte morfar Gustav och hans pappa Albin granngården av ”Alice i Mörkret”, tillsammans med Petter ”på Backen” Berntsson. När lantmäteriförättningen var avslutad 1944, rev de raska herrarna helt sonika ned ”Mörkrets” lagård och delade upp virket mellan sig. För vår del användes det återanvända virket till att bygga ut lagårn.
Gården 1958. Markeringen i rött visar hur vår egen lagård förlängdes med 18 meter norrut, västra gaveln skapades och vagnslidret blev ett stall. Allt med återanvänt virke. Privetet fanns på utsidan på norra gaveln, taket är synligt på utsidan ladan.
På 1980-talet byggdes norra gaveln ut ytterligare, till ett garage för att husera självlastarvagnen (användes vid höskörd). När vi slutade med djuren 1990/91, såldes självlastarvagnen och garaget blev ett virkeslager/bra-att-ha-lager. På senare år har vi haft fyrhjulingen, virke och höbalar i norra gavel. Flera gånger har jag haft en idé om att få fason på den gamla sneda och vinda väggen, och nu blev det äntligen av.
Grindslanten*
I fjol ställdes en högst provisorisk grind upp i den närmsta fårhagen, enbart för att få till någon form utav tingest som förhoppningsvis skulle hålla fåren på rätt sida stänget. Grinden bestod av en lätt modifierad gammal ställning för att piska mattor på, kombinerad med fårstängsel. Jag måste ändå påpeka att även om grinden fyllde sin funktion, var det estetiska inte mycket att hurra över. ”Vi gör en riktig grind senare”, tänkte jag. Men så anlände torkan och höskörden och en massa annat kom emellan, och sakta men säkert föll abrovinschen till grind bort till förgängelse. Tills en dag i maj månad år 2019.
Sång till våren
Dan Andersson omkom i rum 11 på Hotell Hellman, beläget i Klara-kvarteren i Stockholm, den 16 september 1920, där han befann sig för att söka arbete på tidningen Social-Demokraten. Hotellpersonalen hade rökt med vätecyanid mot vägglöss och inte vädrat enligt föreskrifterna. Klockan 15 på eftermiddagen hittades Andersson död, och vid samma tillfälle omkom även försäkringsinspektören Elliot Eriksson från Bollnäs. Vid Anderssons död var hans hustru Olga (1889−1948) gravid i sjätte månaden och födde senare dottern Monika (1921−2009)
Vägglöss var i början av 1900-talet ett mycket vanligt problem i Sverige. För att bli av med ohyran användes en giftig gas, som kallas vätecyanid. Gasen är dödligt giftig för både djur och människor. Hotell Hellman i Stockholm hade i september 1920 använt vätecyanid mot vägglöss, men tyvärr fanns det gas kvar i några utav rummen, och antagligen var det för att madrasserna inte hade vädrats ordentligt som Dan Andersson och ytterligare en hotellgäst förgiftades och hittades död i sina rum.
Elin och Jordgubb
Förra året när vi kläckte kycklingar, fick Elin – då fyra år – välja en kyckling att ha som egen. I början fick kycklingen ett nytt namn varje dag, för att sedan genomgå namnbyte varje vecka. Efter en tid bestämde sig Elin tillslut för namnet Jordgubb. Som Elin har burit omkring på denna hönan och brytt sig om dess välmående. Det värmer på något sätt i hjärtat när man ser Elin springa in i hönshuset och hämta hönan och ta en promenad. Själv kan jag med den största svårighet få tag i hönan Jordgubb om hon skulle vara på rymmen. I flera fall har jag fått hämta Elin, som då helt sonika skäller på Jordgubb och lika raskt som en forna tiders fanjunkare, marscherar fram i rak linje till hönan – som givetvis står helt stilla – och plockar upp henne.
Tjörnbo 