Åkern

Plöja eller ploga?

/ Peter / 1 kommentar

”Skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar…”
Även om de flesta inte kan det exakta citatet så har de flesta i varje fall någon gång under sin levnad troligen hört eller läst (och glömt) orden i någon form, antingen från bibeln eller någon annan form av media.

Orden ”ploga” och ”plöja” är rätt så snarlika. För de som bor på landet och/eller har anknytning till lantbruket finns det en klar skillnad mellan orden. Om du frågar en bonde skulle han eller hon troligen svara något i stil med;

-Plöjer gör man på en åker med en teg- eller växelplog, men aldrig med en kultivator eller ett årder. Plogar gör man på en väg med en snöplog för att hålla vägen fri från snö.

Kommunen lägger mindre och mindre pengar på plogning om vintern

I det första fallet använder man en plog för att skära upp och vända tiltor, exempelvis på en åker. I det andra fallet sysslar man med att skyffla undan snö med hjälp av ett plogblad. Kombinationen mellan plöja och snö fanns i min värld bara i uttrycket ”plöja i snö” vilket innebär att man plöjer åkern när den första snön kommit och innan tjälen gjort det omöjligt att få ner plogen i jorden. Plöjer man i snö har man troligen endera kört av vägen med bilen, eller varit så sen med jordbearbetningen att det hunnit snöa på stubbåkern.

Fortsätt läsa →

Tog upp sena potäter

/ Peter / Lämna en kommentar

Eftersom sommaren varit som den varit med konstigt väder hit och dit, hade vi inga stora förhoppningar att få upp en rejäl mängd utav de sena potäterna. Och helt riktigt,  jag kan inte minnas när det sist blev så här dålig skörd. Men så kan det gå om man inte konstgödslar och konstbevattnar utav bara helvete, så att potatisen blir mer eller mindre svart i skalet.

En får äta med andakt, som man gjorde förr.

Röda och goda
En del utav de sena potäterna


Under upptagningen hittade jag en gammal hasp och en del utav en hästsko. Eftersom ingen vare sig kört med gödselspridare eller häst i denna hagen under de senaste 60-70 åren, var det hur som helst, ett roligt fynd.

Del av hästsko
Gammal hasp

Potatis innan midsommar?

/ Peter / Lämna en kommentar

Sedan morfars far Albin började med att odla tidiga potäter sent 1920-tal, har vi hittills inte misslyckats med att få upp dessa innan midsommar. I år kunde vi börja äta färskpotatis i början av juni. Utan vare sig konstgödsel, konstbevattning och drivhus.

Tidig potatis: Timo

Att sälja några kilo potatis här och har aldrig varit några problem, inte ens när vi tar bra mycket mera betalt än de populära 1 öre/ kilot som ICA brukar att locka med. Till de som tycker att den potatisen är billig och bra, vill jag gärna ge tipset att gå in på Systembolaget och investera i en vällagrad flaska spanskt rödvin av märket Marius (39 kr per 75’a), eller om du känner behov att fira din 1-öres potatis, satsa på finskt Aurora fruktvin (76 kr för 75’a). Glöm för allt i världen inte att även köpa antibiotikamarinerad dansk fläskfilé, i vissa affärer är den billigare än sillen!

Fortsätt läsa →

Att kupa potatis

/ Peter / Lämna en kommentar

Potatisen växer och frodas, och det var dags att kupa dem för andra gången. Man tar en kup-plog med passande radavstånd och en traktor med passande hjulavstånd. Sedan kör man med kup-plogen nere i fårorna och drar upp jord och rensar ogräs samtidigt.  Det var roligt att köra lite Grålle igen. 

Kupning, uppdrillning eller uppläggning av jorden intill växtraderna/plantor, har tidigare förekommit ganska allmänt till växter som är odlade med stora radavstånd, men används numera endast till potatis.  Syftet är att ge växterna stöd, öka matjordsrymden för dem och att framkalla rötters utskjutande från stammen, vilket ger mer knölar. Vidare skyddar jorden de nya knölarna för ljuset och därav framkallad  grönfärgning, och därmed olämpliga som matpotatis. Kupning underlättar också potatisens upptagning. Som nackdel kan nämnas, att kupningen ökar vattenavdunstningen från marken.

Fortsätt läsa →

Bråda dagar i maj 2017, del ett

/ Peter / Lämna en kommentar

I år har vi haft tur med vädret, och eftersom väderlekstjänsterna trodde att solen skulle hålla i sig fram tills söndag, sattes vårbruket igång med gasen i botten…

Plats: Elins hage


Det skulle sås havre i Elins hage, och för skojs skulle plockade vi fram en av de gamla såmaskinerna. En är stor och en är liten. Båda är tillverkade utav Westeråsmaskiner i Morgongåva. Under 1960-talet köpte Aktiv och sedemera Volvo upp bolaget. Det är skoj att fortfarande kunna bruka de gamla maskinerna varje år, i liten skala. Allting är enkelt, rejält och nästan outslitligt med sitt svenska gjutjärn.

Hjulen är av trä, stålskodda, med träekrar. Till vänster finns det en spak för över– respektive undermatning av utsädet. Om spaken står till vänster är det övermatning, inställning för säd. Om man skall så ärtor flyttar man spaken till höger och får undermatning. Skillnanden mellan dessa två lägen är hur matningshjulen i såbingen snurrar; motsols eller medsols. När det gäller sådd av ärt, är det undermatning som gäller, annars så krossas ärten, samt att man får mixtra med ytterligare en spak, som ställer ytterligare ett flöde.

Fortsätt läsa →