Ranrike

och då tar jag mig en titt i släktforskningen.
År 1300 återfinnes generation XXII; min morfars farmors mormors morfars farmors mormors mormors farfars mormors mormors farfar.

Jon Saulesson Drotning,
född 1300 i Bö, Stenkyrka socken, Tjörn,
död 1399 i Utäng, Stenkyrka socken, Tjörn
Lagman i Ranrike

Men vad var Ranrike för något?

En Snorre…

Ranrike var under folkvandringstiden ett smårike i norra Bohuslän, tidigast skildrat av historikern Jordanes under 550-talet. Senare nämndes även riket i Snorre Sturlassons verk ”Heimskringla” på 1230-talet. För er som inte minns historielektionerna i fjärde klass så var Snorre Sturlasson en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald, f. 1179 – d.1241.

Fortsätt läsa

Bråda dagar i maj 2017, del ett

I år har vi haft tur med vädret, och eftersom väderlekstjänsterna trodde att solen skulle hålla i sig fram tills söndag, sattes vårbruket igång med gasen i botten…


Plats: Elins hage


Det skulle sås havre i Elins hage, och för skojs skulle plockade vi fram en av de gamla såmaskinerna. En är stor och en är liten. Båda är tillverkade utav Westeråsmaskiner i Morgongåva. Under 1960-talet köpte Aktiv och sedemera Volvo upp bolaget. Det är skoj att fortfarande kunna bruka de gamla maskinerna varje år, i liten skala. Allting är enkelt, rejält och nästan outslitligt med sitt svenska gjutjärn.

Hjulen är av trä, stålskodda, med träekrar. Till vänster finns det en spak för över– respektive undermatning av utsädet. Om spaken står till vänster är det övermatning, inställning för säd. Om man skall så ärtor flyttar man spaken till höger och får undermatning. Skillnanden mellan dessa två lägen är hur matningshjulen i såbingen snurrar; motsols eller medsols. När det gäller sådd av ärt, är det undermatning som gäller, annars så krossas ärten, samt att man får mixtra med ytterligare en spak, som ställer ytterligare ett flöde.

Fortsätt läsa

Gråärt 2017, dag 46 (…samt Blå Dalsland)

Den fyrtiosjätte dagen hade gråärten nått en höjd af ungefär trettio centimeter, och fångstkrokarna viftade planlöst omkring i tomma intet. Ibland fick ärterna tag i varandra och har börjar snärja ihop sig. Eftersom ärterna inte år sådda tillsammans med stödgröda, var tid att störa dem. Jag hämtade sisalgarn och satte igång.

Fortsätt läsa

Maj enligt bondepraktikan

»Majus – Blomzstermånad»

»Om Solen S. Urbani Dagh klaar skyn/
Tå blifwer thet Åhr noghsampt Wijn/

Regnar thet tå så kommer stoor Skada på henne/
Medh lång Förfarenheet gifwes thet tilkenna.

Pingesdags Regn är ſällan godt/
Sätt titt Hopp til Gudh medh itt fritt Modh/

Sidst i Maymånat knoppas Eeken/
Fullkomnas Knopparne thet år itt godt Tekn/

Een godh Ållon ther effter mon komma/
Som mongen gör stoor Lycka och fromma»


”Paradiset”. Maj enligt Carl Larsson, 1910.

Majus, var den tredje månaden i det gamla romerska året, men den femte månaden i det julianska, och har sitt namn efter den romerska gudinnan Maja, Mercuri moder. Somliga är dock av den meningen att namnet kommer av de latinska ordet ”Majores”, som betyder äldre. Romerska folket var nämligen fördelat i två klasser: ”majores”, de äldre, eller adeln och de förnäma i allmänhet, samt ”juniores”, de yngre eller de ofrälse, det ringare folket (”hjonen”). Månadens svenska namn ”Blomstermånad” kommer naturligtvis av att blomstren då mera allmänt börjar titta fram.

Fortsätt läsa

Bondböna 2017, dag 1 – sådd

När jag kom hem under eftermiddagen, hade postiljonen lefvererat en försändelse, innehållande ett tjockt, vadderat kuvert från Fröhandlar’n. Jag tog barnen med mig och sådde två olika sorters bondbönor. Våren verkar har kommit av sig en smula, eftersom både dag som kväll bjöd på temperaturer runt 5 grader.


Om vi skall prata lite om de två sorters bondbönor som blev sådda under gårdagen, följer här en kortare sammanfattning.

Fortsätt läsa