De gamla loge-lämmarna (lo’-lämmarna) har hängt (!) med i sisådär en sextio år. När de gjordes en gång i tiden var det av återanvänt byggmaterial. Ny skjutport – nya lämmar. Det kommer att se bättre ut.
Fortsätt läsa
Gammalt
Juni enligt »Bondepraktikan»
Jag ligger en aning efter med vädret – mycket att göra på semestern – men här kommer ett inlägg om hur Bondepraktikan såg på juni månad.
»Ju meera thet regnar säger iagh tigh
På St. Johannis Dagh/ troo tu migh/ 24 Jun.
Thesz mindre Hasle-Nötter blifwa tå til/
Therföre steek Löök iagh tigh säya wil.
Eller må i theras stadh Roffuor äta/
Och ther medh Nötterne förgäta.
Är Wädret Helge-Lekame Dagh klart/
Thet betyder itt godt Åhr förvthan all Fara.»
Juni – Frukost under stora björken. Av Carl Larsson.
Junius, den fjärde månaden i det gamla Romerska, men den sjätte i det Julianska året, har sitt namn av gudinnan Juno, Jupiters gemål och himmelens drottning, vars tempel smyckades och pryddes med blomster den första dagen denna månad. Många anser dock att namnet kommer av det latinska ”Juniores”, de yngre eller ofrälse (tattarna, hjonen och statarna), så att Juni månad skulle vara uppkallad till den lägre, ofrälse folkklassens ära. Månadens svenska namn ”Sommarmånad” kommer naturligtvis av att den egentliga sommaren börjar då . Fortsätt läsa
Bondböna, dag 92 – provsmakning
»Böna»,
dels i allmänhet vissa större baljväxtfrön, dels särskilt arter tillhörande släktet Phaseolus, dels Vicia faba. Åkerböna, hästböna, bondböna, spritböna, välsk böna (Vicia faba L.) har en grov och kraftig, grenad huvudrot, en grov, kraftig, upprätt, fyrkantig, rikbladig stjälk, ogrenad eller nedtill med fåtaliga grenar, 2—3-pariga blad utan uddblad och med rudimentärt klänge, oskaftade blommor 2—5 tillsammans i de övre bladvecken, till färgen vita med en svart fläck på var och. en av vingarna, långa, tjocka, först mjuka sedan läderartade baljor med flera runt ovala —rundat fyrkantiga, plattade, stora, vitgrå — gråbruna frön. Självbefruktning förekommer, men korsbefruktning medelst humlor är vanligast.
Bönornas baljor ser ut som mindre gurkor. Provade att skörda en balja och bröt upp den. Om man gillar pill-jobb så skalar man bönan, men det går precis lika bra att provsmaka med skalet på. De smakade mycket bättre än förväntat. Egentligen skall man inte äta bönor råa eftersom de är lätt giftiga – de innehåller ett gift som heter lektiner. Men ingen fara – lektiner finns i många livsmedel, exempelvis (råa) jordnötter, majs, bananer, linser, sojabönor, svamp, ris, potatis med mera.
Självbindaren har anlänt
»Sjieflvbindare» skära säden, binda den i kärvar och afvlassa dessa.
Den 19’e juni var jag uppe hos maskinhandlar’n igen och tittade på en självbindare, samt lite annat smått och gott. Idag levererades dessa till gården. Det som är mest intressant är självbindaren. En så kallad lättbindare av danskt fabrikat, JF. Danskarna tyckte att de svenska åbäkena till självbindare var för tunga och omständiga, så det gjorde den egen variant. Jag har skrivit tidigare om självbindaren, läs mer här.
Fortsätt läsa
Uppdatering gråärt & bondböna
Gråärt & bondböna, dag 86
Jag fick en smärre chock när jag gick igenom gråärterna och bondbönorna. Alltsammans är numera en stor häck, eller buske. Nästa år blir det dubbelt radavstånd vid sådden. Det som var uppseendeväckande är hur stora bönorna har blivit.
Böna.
Gråärt.
Hela buskaget.
Mer om gråärt, bondböna och humle läser man här!
Om sådden kan man läsa här!
23 dagar efter sådden, läs uppdatering här!
38 dagar efter sådden, läs uppdateringen.
Om att störa ärterna, läs här!
Tjörnbo 