Bondböna, dag 92 – provsmakning

»Böna»,
dels i allmänhet vissa större baljväxtfrön, dels särskilt arter tillhörande släktet Phaseolus, dels Vicia faba. Åkerböna, hästböna, bondböna, spritböna, välsk böna (Vicia faba L.) har en grov och kraftig, grenad huvudrot, en grov, kraftig, upprätt, fyrkantig, rikbladig stjälk, ogrenad eller nedtill med fåtaliga grenar, 2—3-pariga blad utan uddblad och med rudimentärt klänge, oskaftade blommor 2—5 tillsammans i de övre bladvecken, till färgen vita med en svart fläck på var och. en av vingarna, långa, tjocka, först mjuka sedan läderartade baljor med flera runt ovala —rundat fyrkantiga, plattade, stora, vitgrå — gråbruna frön. Självbefruktning förekommer, men korsbefruktning medelst humlor är vanligast.


Bönornas baljor ser ut som mindre gurkor. Provade att skörda en balja och bröt upp den. Om man gillar pill-jobb så skalar man bönan, men det går precis lika bra att provsmaka med skalet på. De smakade mycket bättre än förväntat. Egentligen skall man inte äta bönor råa eftersom de är lätt giftiga – de innehåller ett gift som heter lektiner. Men ingen fara – lektiner finns i många livsmedel, exempelvis (råa) jordnötter, majs, bananer, linser, sojabönor, svamp, ris, potatis med mera.

 

LÄTT giftiga alltså (precis som koksalt och ättika förutom det jag nämnt ovan). Man kan bli dålig i magen om man äter för många råa. Det bästa är att förvälla dem/koka dem i ett par minuter innan man har de i salladen.

Enligt livsmedelsverket innehåller 100 gram bondbönor följande;

Energi: 58.5kcal/244.9kJ
Vatten: 81g
Protein: 5.6g
Fett: 0.6g varav mättat: 0.08g, enkelomättat: 0.12g, fleromättat: 0.27g, kolesterol: 0mg
Kolhydrater: 7.5g, varav sockerarter: 1.7g
Fibrer: 4.2g
Vattenlösl. vitaminer: C: 33mg, Folat: 292mcg, Niacin: 1.5mg, B2: 0.11mg, B1: 0.17mg, B6: 0.07mg
Fettlösl. vitaminer: Karoten (A-vit): 210mcg, Alfa-tokoferol (E-vit): 0.3mg
Mineraler: Fosfor: 95mg, Järn: 1.9mg, Kalcium: 22mg, Kalium: 250mg, Magnesium: 38mg, Natrium: 5mg, Selen: 1mcg, Zink: 1.9mg

»Hvanligaste sorter ha varit stora holländska (ex. Haarlem) och engelska (ex. Windsor, vita och gröna) samt sedan världskrigskrisen Bohuslähns åkerbönor (»Bohuslähnsk delikatess»). — Denna art går bäst till på lerjord och kräver rik stallgödsling. De radsås med 30—60 cm. radavstånd, myllas 5—10 cm. djupt (sättas även i öppen plogfåra); utsädesmängd 150— 200 kg. per ha. I Bohuslän odlas de även i blandning med gråärter och havre, som de uppbära väl».


Som ni ser är bönorna inte riktigt färdiga för skörd. Man kan luras att tro att bönorna är färdiga när baljan är stor. Det bästa är att känna på bönorna genom baljan så att bönorna fyller upp baljan ordentligt. Det är bra om man ser bönorna inuti baljan utanpå. Inuti baljan finns en slags fiffig isolering som skyddar bönorna från stötar och det är mycket luft i baljan innan bönan är färdig. Så man kan lätt luras till att skörda för tidigt. När det börjar närma sig skörd skiftar baljan färg, från matt grön till blank och brunprickig, man kan även vänta tills baljan blir svart, men vänta inte så lång tid att den spricker.

Bönskidans isolering

 För mer om bönor läs här, och här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.