Betkniven

Mitt senaste fynd låg instoppat under en bjälke i »kokhuset». Invirat i en gammal påse som en gång i tiden innehöll skorpor, låg en hemmagjord kniv, som användes till att skörda betor med. Det fanns fortfarande torkad moll‘ (jord) på klingan.

Troligen har morfars morfars far, Olof Rutgersson (1811-1859), smidit denna kniv i gårdsmedjan (numera riven). Kniven har i så fall blivit använd utav Olof samt morfars morfar, Rutger Olsson (1851-1918). Möjligen har morfar Gustav använt den under 1920/30/40-talet. Sedan har den blivit upplagt under en bjälke i kokhuset i väntan på bättre tider. 

Det var väl lika bra att fixa till den medelst polering, slipning och att olja in skaftet med linolja. Den blev vass som fan. Lyckades skära mig i tummen.

Hela kniven är 28 cm lång.

 

 

Gräva vid Gele-gapet

Under januari 2016 började jag såga och röja i Holgers hage (f.d Conne-hagen). Denna hagen ligger närmast Yele-gabet, som var den trånga passagen för att komma längre upp i dalen, innan vattenmagasinet byggdes under 1970-talet. Det vanliga är att folk inte riktigt har koll och säger ”Järn”, fast det borde vara ”Yelen”, ”Yel’n” eller ”Gölen”. Jag har sett de flesta olika stavningarna på diverse lantmäteripapper och skiften sedan 1700-talet.

Yelen eller Gölen är alltså större delen utav de hagar där vattnet i vattenmagasinet ligger. Gapet (”gabet‘”) är alltså själva stendammen, ”Hamnegrinna vid gele-gabet” ligger på den gamla körvägen ovanför pumpstationen. Hagebottna är namnet på hagarna mellan Kalvhagen fram till Kålgår’n.

Jag får ta upp detta mer i detalj någon annan gång.

”Gele-gabet” är mot högra delen av det röda strecket i ”Dag 2”.

Fortsätt läsa

Dränera Kalvhagen, dag två

»Dikeslag»,
arbetslag för dikning. Dikning utföres helst på ackord med varje arbetare för sig, men där grövre stenar eller stubbar, för vars avlägsnande mer än en mans kraft behöves förekomma, är lämpligt att 2 eller flera man bilda arbetslag. Hela- eller halva idioter kunna nyttjas för afvlägsnande utaf sten men ej till gräfande eljest risk föreligger för icke räta linjer utaf dikets sträckning.


Dag två tillbingades på södra sidan hagen


Dikeslaget i Kalvhagen bestod utav Holger, Åke och Dikningsmästaren Håkan, som rattade både dikesgrävningsmaskinen och traktorgrävaren med stor expertis. Dräneringens första dag gick ändå rätt bra, enda plumpen i protokollet var vattenslangen.

Fortsätt läsa

Dränera i Kalvhagen, dag ett

»Dagvatten, ytvatten»
det vatten, som framrinner på markens yta, verkar skadligt på odlad jord genom att hopslamma dess yta, varigenom luftens tillträde till underliggande jord hämmas och skorpa uppkommer vid upptorkning. På gräsbevuxen jord kan tidvis under vår och sommar framrinnande d. verka fördelaktigt på växtligheten, om jorden dessemellan torrlägges, men eljes försumpande.


Numera kallar vi hela hagen för Kalvhagen, men egentligen heter första delen till första broposten Hagebottna, och Kalvhagen (eller kohagen) är den bortre delen utav hagen. Så var det nedtecknat i Laga skiftet 1837, men det kan å andra sidan berott på någon Stockholmare som inte begrep dialekten på tjörn – tjörbu‘ – och skrev lite som han ville.


Under de senaste 10 åren har jag och morbror Holger grävt ner nya slangar för att få till bättre dränering, eftersom tidens tand sakta men säkert fördärvar de gamla dräneringarna, som lades för 
sisådär 70-80 år sedan. Under 1940-talet (och även tidigare), fattade morfar, morfars far och dikesgrävaren Ture spaden och grävde ner väldigt många 2,5″ tegelrör i Kalvhagen. Innan dess låg det stendiken här och var som åter fick se dagens ljus när dikesgrävningsmaskinen körde över dessa.

Fortsätt läsa

Gården 1958

Det äldsta flygfotografiet som jag har funnit över »Tolleby Nedergård Nr 2» togs på sommaren 1958. Vid denna tid var gården ett klassiskt generationsboende på landsbygden på ön Tjörn i den bohusländska arkipelagen. Man hjälptes åt med de dagliga sysslorna och att sköta om kräga‘, grisarna, hönorna och kaninerna. Framför huset står havreåkern och svajar lätt i sommarbrisen. Potatisen har börjat tas upp.

Tolleby Nedergård 1958

I hushållet fanns min mamma och hennes två bröder, som i boningshusets övre våningsplan huserade tillsammans med föräldrarna Gustav och Edith (min morfar och mormor). På den nedre våningen bodde min morfars far och mor, Albin (1879-1962) och Augusta (1883-1971).

Fortsätt läsa