Höst

September enligt bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

»Will tu weta huru thetta åhr skal gå til/
Så märck thenna effterföliande Lärdom wäl;»

Tagh ett Eeke Äple St. Michels Dagh/
Aff hwilket tu blifwer förfarin i tin Saak.
Är ther i Etter Koppar/ betyder itt ondt Åhr/
Hafwer thet Flugor itt medelmottigt tu får/
Är ther uthi Matkar thet betyder godt/
Är ther intet/ tå kommer wist Helsoot.

»Äre Eeke äplerne monga och tijdeligen komma/
Tå see hwad Wintren wil göra skada eller froma/
Medh myckin Sniö/ något för Jwl/
Ther effter må tu förwenta stoor Kiöld»

»Äre Eeke Äplene inwertes sköna/
Tå wil thet osz een godh Sommar röna/
Skönt Korn skal wäxa samma tijdh/
Som skal borttaga hungerens Strijdh»

Ȁre the inwertes fuchtigh/
Een wååt Sommar thet betyder wisselig.
Äre the magre/ tå bliffuer Sommaren heet.
Här hafwer tu aff Eeke Åplene godt beskeedh»

September, har sitt namn av det latinska ordet ‘septem’ som betyder sju eftersom denna månad var den sjunde i det gamla Romerska året. Den är dock den nionde i det Julianska året. Hösten börjar under denna tid och därför har den i Sverige av ålder kallats ”Höstmånad”.

Fortsätt läsa →

Om plöjning

/ Peter / 3 kommentarer

Plöjning avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. En årder i sitt enklaste utförande kunde exempelvis bestå av en timmerstock som var vässad i ena änden. Man drog stocken för hand eller efter en dragare för att få fåror i jorden. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.

Till att börja med utfördes plöjning av den då ännu allmänt odränerade jorden på så sätt, att man mitt emellan två öppna diken plöjde 2 stycken fåror med tiltorna mot varandra, varigenom en så kallad tegrygg uppstod. Genom att sedan köra runt ryggen och växelvis lägga fåra till fåra på ryggens båda sidor färdigplöjdes åkern mellan de båda dikena, den s. k. tegen.

Fortsätt läsa →

Allt dör i Tolleby

/ Peter / Lämna en kommentar

”Allt dör i Tolleby!” utbrast Sven-Erik, efter att jag i målande ordalag beskrev nedläggandet av en räfw på älgjaktens första dag. Jag kunde inte låta bli att retas eftersom jag visste att han blir så uppjagad när det blir en räv mindre för honom att träna sin hund på.

”-Bara det kommer in på Tolleby mark så dör det!” fortsatte han.
”-Hur menar du?” frågade jag.
”-Nu skjöt ni en räv denne morran…å hade du inte haft böscha med dig hade du la kvävt ham med den däringa plastgaffeln du har å rör om i koppen med!”

Svadan fortsatte.

Fortsätt läsa →

Laga slagslåttern

/ Peter / Lämna en kommentar

Idag drog jag fram slagslåttern och provkörde efter ett par månaders stillastående.
Det började jättebra med att en av fyra remmar på drivningen mellan balken som håller hammarslagorna och vinkelväxeln, vred sig 180 grader hur man än vred tillbaka den. Till sist så 20161015_143226782_iosknuffade den yttersta remmen på nästa, som sedan knuffade till nästa och helt plötsligt var alla remmar felvända. Efter det kom det in en gren mellan remmarna – i med att jag monterade bort skyddsplåten – och då hördes ett högt FLORPFOPROFFF över nejden och remmarna flög över hela socknen. Det var bara att montera ihop igen och spänna hårdare. Till sist var spänsten så bra att remmarna satt som de skulle.

Fortsätt läsa →

Hur gick älgjakten 2016?

/ Peter / Lämna en kommentar

»Såt»,
det afvgränsade område inom en jagktmark hvaraf en eller flera jägare jagar inom. Om dessa använda siegh af skallgångskedjia/rotehjonskedjia äro såten afvklarad när kedjian gått genom den. Vid löshundsjagkt afvgör hundföraren när jagkten äro afvslutad. Jagktformen kallas äfven tryckjakt.

Efter att ha varit ute i måndags och tisdags utan att ha sett någon älg, jobbade jag onsdag och torsdag. Sent på torsdag eftermiddag ringde grannlagets jaktledare och undrade om inte vi kunde jaga tillsammans under fredagen. Två hundförare skulle komma och gå igenom markerna. Jodå, inga problem. Jag ringde runt och frågade de andra i jaktlaget, alla var med på detta. Från mitt lag var det endast tre stycken som kunde vara med och det andra laget hade nio personer. Totalt skulle vi alltså bli 12 personer. Eftersom det var bekvämt att dumpa över befälet på mig, utsågs jag till jaktledare inför fredagen. Så kvällen tillbringade jag över kartor och funderade ut var skyttarna skulle sitta, vem som skulle sitta var och hur hundförarna skulle gå. Exempelvis så kanske det inte vore klokt att hänvisa 80-årige Bertil till ”Slottet” där man behöver bestiga ”syd-berget” med hjälp av ett rep, utan Bertil skulle trivas bättre på ett vägpass där man kan ta en lätt promenad från parkeringen. Und so weiter…

Fortsätt läsa →