Okategoriserade

Du, Jag och Ingen

/ Peter / Lämna en kommentar

Ur

-nedtecknad 1886, utgifven 1940.

Det var en präst, som hade svårt för att få drängar, för han var så obegripligt snål och höll så dåligt kosthåll.  Så var han ute och åkte. Och då var där en dräng, som kände till prästen, och han tänkte att lura honom och lagade så, att han mötte prästen på vägen och frågade, om han ville leja någon dräng.

— Ja, svarade prästen, det vill jag. Vad mycket skall du ha i lön?
— Jo, så och så vill jag ha, sade drängen.
— Ja, det ger jag dig, svarade prästen och gav honom städja.

Fortsätt läsa →

Gråärt, dag 78, kaninbur samt riva stallboxar

/ Peter / Lämna en kommentar

Gråärt, dag 78
De blommar så vackert. Jag hittade till och med ett par baljor som börjat växa till sig.

20160714_153019521_iOS

Mer om gråärt, bondböna och humle läser man här!

Om sådden kan man läsa här!

23 dagar efter sådden, läs uppdatering här!

38 dagar efter sådden, läs uppdateringen.

49 dagar efter sådden.

Om att störa ärterna, läs här!

Tidigare i veckan har Christine varit duktig och målat den 40 år gamla hönsburen, som numera är ombyggd till mobil kaninbur.
 Fortsätt läsa →

Att hässja

/ Peter / 5 kommentarer

»Hesja, hässja»
ställning, på vilken foder eller säd upphänges till torkning.

a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.

»Vålm»
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
»Såte», hopräfsad hög af hö, större än en »vålm».

»Såta, såte»
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.

»Volme, höstack»
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är »volmat». Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en redig karl hinna vända 0,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre.

Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa →

Lugn söndag.

/ Peter / Lämna en kommentar

Lugn dag. Grävde bort en 300-kilos sten ur Elins hage som en del i ett litet experiment jag håller på med. Experimentet innefattar dränering och att rätta till en hage. Får göra ett separat inlägg senare om hur det går. Luntade bort gräs mellan ett par [hâggårdar] – gärdesgårdar och röjde bort ett lass med hagtorn.

Avslutade dagen med att välta ut tre stycken 120-liters silltunnor som vi samlar regnavatten i, för att barnen skulle få roligt. De hade roligt. Plask och skvätt och genomblöta kläder.