Renovera ladan, del tjugofyra

Efter att ha färdigställt en ny betongplatta samt att bryta upp och gjuta en ny del av logen, har arbetet fortsatt med lite småplock. En kant har murats upp och en vinkel har rättats till. Därefter  passade jag på att måla lite. Målning är en sak de flesta tycker om. Man ser ett tydligt resultat relativt snabbt,  och det blir överlag bättre när det fått färg på sig.


Jag började med
att slamma över schwjilla’ (stenfoten) på den sida ladan som den nya betongplattan finns. Efter att ha nått slutet på schwjilla’, uppdagades det snart att det mötande hörnet till stallet, hade ett hörne som var i behov av förbättring. Det var bara att blanda till betong och skruva ihop en ställning, konstruerad utav spillvirke, och sätta igång att gjuta.

Fortsätt läsa

Renovera ladan, del tjugotre

Arbetet med att färdigställa en mindre betongplatta i ladan fortskrider enligt plan. Det tog ungefär fem timmar att i maklig takt få lagt ut 20 kvadratmeter betong och slättat till. Förarbetet under veckodagarna tog ungefär två till tre timmar, det vill säga att gräva och jämna till, att få bort en stor sten och att lägga ut Platon- och armeringsmattor.

Här har den arkeologiska utgrävningen påbörjats.


Platonmatta utlagt och utlägg av armering påbörjad. Ett tips är att minst två armeringsrutor bör överlappa varandra vid skarvarna.


På botten lade vi en Platonmatta (dvs en plastmatta som brukar användas som fuktspärr vid dränering av t.ex hus) eftersom botten består av jord, och inte är uppfyllt med sten och makadam som resten av betong-logen. På spärren lades sedan armeringsmattor för att få lite stabilitet i betongen.

Fortsätt läsa

Renovera ladan, del tjugotvå

Efter att ha bilat sönder den gamla betongplattan på den del av logen som tillhör den ”nyare” delen av lagårn (byggd 1942-43), kunde jag konstatera att bra cement under kriget var en bristvara. Gjutningen var det väl inget fel på, men betongen var mer porös och mjuk än den borde varit – sina 74 år till trots. Efter att ha fått 12 kubikmeter med gjutsand levererade av grannen Åke, återstod ett rejält kärrelass med makadam. Armeringsmattor och cement hade vi hämtat tidigare i veckan.


Makadam i botten för att slätta till. Sedan läggs rör vid den högra väggen, i nivå med trälogen för att ha något att dra brädan på vid gjutningen

För att reda ut skillnaden mellan cement och betong kan jag skriva att cement betecknar i allmänhet ett i fuktighet hårdnande bindemedel (särskilt i vatten hårdnande kalkblandning). Sedan gammalt har vissa bergarter blandade med kalk använts som en hårdnande gjutmassa, som kallats cement. Vid Hunneberg (Vänersborg/Trollhättan-området) har man brukat den brända skiffern (skifferaska), mald tillsammans med bränd kalk, fuktad med vatten. Denna så kallade skifferkalk hårdnar fort i beröring med luften men långsamt i vatten. Sedan den hårdnat är massan fullt hållbar i vatten, och användes därför till byggnadsarbeten även under vatten.

 

Fortsätt läsa

Renovera ladan, del tjugo

När vi hade löshö i ladan behövdes det inte så mycket ljus. Det fanns från början en lampa på logen, som senare utökades till två,  och det sattes upp fem lampor i stallet. När grannen John Berntsson kom för att inspektera påhittet med att installera många glödlampor, under 1960-talet påpekade John;

”-Hrm,hrm, så me lys?!….de’ räcker ju me en 40-wattare, som jä har!”.
Varpå morfar svarade;
”-Det är väl inte kräga’ (korna) som ska se vad de håller på med…?”

Nu är löshöet borta och logen är större. Vi har rivit bort de gamla lysrören – som egentligen skulle sitta temporärt i taket – och ersatt dessa med riktig industristandard med korrekt IP-klass och brandsäkerhetsmärkning. En av grannarna har en El-firma och att få tag i allt material och få rådgivning var enkelt. Vi byggde upp en ställning, tog ner det gamla, sedan fick grannen montera allt det nya så att det blir riktigt efter alla konstens regler och intyg.

Fortsätt läsa