Efter att ha bilat sönder den gamla betongplattan på den del av logen som tillhör den ”nyare” delen av lagårn (byggd 1942-43), kunde jag konstatera att bra cement under kriget var en bristvara. Gjutningen var det väl inget fel på, men betongen var mer porös och mjuk än den borde varit – sina 74 år till trots. Efter att ha fått 12 kubikmeter med gjutsand levererade av grannen Åke, återstod ett rejält kärrelass med makadam. Armeringsmattor och cement hade vi hämtat tidigare i veckan.

Makadam i botten för att slätta till. Sedan läggs rör vid den högra väggen, i nivå med trälogen för att ha något att dra brädan på vid gjutningen

För att reda ut skillnaden mellan cement och betong kan jag skriva att cement betecknar i allmänhet ett i fuktighet hårdnande bindemedel (särskilt i vatten hårdnande kalkblandning). Sedan gammalt har vissa bergarter blandade med kalk använts som en hårdnande gjutmassa, som kallats cement. Vid Hunneberg (Vänersborg/Trollhättan-området) har man brukat den brända skiffern (skifferaska), mald tillsammans med bränd kalk, fuktad med vatten. Denna så kallade skifferkalk hårdnar fort i beröring med luften men långsamt i vatten. Sedan den hårdnat är massan fullt hållbar i vatten, och användes därför till byggnadsarbeten även under vatten.

Numera använder man mest fabriksgjord cement (vanligen kallad Portland-cement på grund av gjutmassans likhet med byggnadssten från Portland). Denna beredes av kalk och lera, som blandas och bränns till sintring samt pulvriseras. Cement används som cementbruk (en blandning av cement och sand) och som betong (cementbruk blandat med sten, alltså cement, sand, sten) till gjutning av källarmurar, bunkrar, bostäder, grunder, valv, väggar med isolerade luftrum, vattenbehållare, urinbrunnar, gödselstäder samt golv i ladugårdar, svinhus, källare m. m.

Det var lagom med tre personer i arbetsstyrkan (fyra, om man räknar med Wiggo). En person skötte tombolan och blandade till betongen, en skötte leveransen av betong medelst tippkärra, och en-två personer jämnade till betongen. Vid varje fylld tippkärra skulle Wiggo vara med och ha sin egen tippkärra med två skyfflar betong. Han jobbade för övrigt exceptionellt bra med mursleven. Fyra timmar höll han på utan att klaga. Elin var förskyld så hon hälsade på en liten stund.

Det tog en hel dag att få ordning på denna delen av logen. Gjutningen tog ungefär 2,5 timmar och putsningen ungefär lika lång tid.

Efter ett dyngs härdningstid såg det ut så här. Betongdelen av logen framför en del av de gamla foderborden, är ungefär 10 meter lång och 150 cm bred. Plattan blev ungefär 5 centimeter tjock.

 Renoveringshistorik
Del ett – riva lite på väggen
Del två – göra en gjutform
Del tre – om logen, cement och betong
Del fyra – limträbalk samt gjutning
Del fem – småpill
Del sex – mer gjutning
Del sju – ännu mer gjutning
Del åtta – påbörja ny loge
Del nio – lägga loge-golv och montera limträbalk
Del tio – stötta upp och bygga vägg
Del elva – bygga porten
Del tolv – fönstertittande
Del tretton – måla grundfärg
Del fjorton – måla ladan
Del femton – lägga sten
Del sexton – nya lämmar
Del sjutton – måla lämmar och gaveln
Del arton – nytt golv på spannmålsrännet
Del nitton – Lägga golv på övre rännet
Del tjugo – Dra ny el i ladan
Del tjugoett – Bila sönder betonglogen