Den gamla stocken som låg över stenfoten, [schwjilla], var skarvad. Eftersom vi förlängde stenfoten behövdes även stocken förlängas. Bort med gammal skarv – in med ny skarv.
Limträbalken sitter som den ska. Det som saknas är en extra stötta under ena änden av balken. Har tänkt såga till en gran att använda.
Plyfa på utsidan stocken för att få en rät linje när beklädnaden skall upp.
Den nya väggen är rakar än den gamla. De brädor som är i gott skick återanvänds.
Håhå, jaja…
Under kvällarna som gått har det blivit ytterligare några golvplankor lagda. Det går inte att lägga mera golv för tillfället, på grund av att [schjwilla] -stenfoten – måste muras till lite extra samt att det behövs lite nya, temporära, stöttor för [saxerna] – takstolarna.
Eftersom vi hade lite ont om sågat virke, var det bara att hänga ungarna på fyrhjulingen, köra ut i skogen och såga ner några passande granar att använda som stöttor. Wiggo & Elin var glada över att vara ute i naturen, som vanligt. Fortsätt läsa
Skena samt beslagen till den kommande skjutporten har anlänt.
Det är en femmeters-skena och en fyrameters.
Skarven mellan den gamla logen och den nya behövde reglas upp lite extra. Här är en bild på första nya plankan som lagts. Inte riktigt två-tum-sex, exakt mått är 45 x 145. Fortsätt läsa
Under fredagskvällen var vi och hämtade en gammal höfläkt/halmfläkt. Holger hade fått frågan om han kände till någon som ville ha en sådan, annars så skulle den till soptippen. Ett projekt är alltid bra att ha så jag beslöt att jag kunde lika gärna överta klenoden. Körde och hämtade den med traktorn. Barnen ville åka med. Det tog 25 minuter enkel väg att köra till gården där fläkten stod. För övrigt letar jag fortfarande efter ett välbevarat Thermaenius tröskverk och en självbindare/lättbindare. Jag skall åka och titta på en lätt-självbindare av dansk tillverkning, en JF, när jag får lite tid över. En lättbindare är nog att föredra framför en svensk gjutjärnshistoria.
Men i alla fall, jag vet inte om maskinen jag hämtat är en hö-fläkt eller en halm-fläkt. Man använde den vad man behövde den till.
Walla Lantbruksmaskiner AB startade sin verksamhet i början av 1880-talet. De välkända Wallaharporna leder sitt ursprung härifrån. F.n tillverkas stallgödselspridare, konstgödselspridare, släpräfsor, sädesrensare, gräsfrösåmaskiner, spannmålstorkar, halmfläktar m.m. Fabriken tillhör Arvika-koncernen. Företaget sysselsätter 50 arbetare och 8 tjänstemän. Platschef är disponent Stig Tollbo, Valla.
-Ur Svensk industrikalender, Tjugonionde årgången, 1947
Typ: HF2 – Hö-fläkt eller Halm-fläkt? Om den har varit i närheten av ett tröskverk så här det halm man skjutit med fläkten, annars är det hö till hö-skullen.
Modell: <blankt>
Tillv.nr: 590002
WALLA LANTBRUKSMASKINER AB
VALLA
Fläkten är tillverkad av gjutjärn. Det kändes klart och tydligt när vi lyfte den. Tunga, gjutjärnsskovlar i trumman. Till sommaren tänkte jag starta restaureringsprojektet.
Vi byggde upp resten av gjutformarna under kvällen och förberedde för att gjuta…någon annan dag. Wiggo ville fortsätta lära sig att cykla (tredje dagen i rad). Det går framåt sakta men säkert.
Jag var nere i Elins hage för att se om det hade torkat upp något, så att det skulle gå att plöja. Det var rätt blött fortfarande. Det måste torka några dagar till innan jag gör ett nytt försök.
Renovera ladan del ett, del två, del tre, del fyra, del fem och del sex.
Tjörnbo 