Dagen började med att så gråärter och bondbönor.
Läs mer om dessa här.
Efter att ha räknat utsädesmängd och plats förbereddes jorden genom lätt krattning med järnkratta. En fyra meters rak bräda fick bli rätpunkt. Brädan lades ut, och en radhacka modell äldre (18×8) hämtades från redskapsboden. Man drar hackan på högkant (ungefär som att plöja) efter brädans kant för att få en rät och fin linje att så i. Såningsdjupet blir mellan sex – tio centimeter.
Efter en djupdykning i allehanda förråd och lagringsutrymmen så hittades tre fönster som passar rätt bra ihop. Bland gårdsgömmorna finns det ungefär mellan 75-100 fönster av varierande kvalité, karmar, bågar och spröjs. Bra att ha sådant sparat.
Dessa tre fönster skrapades lite lätt och tvättades av.
Under tiden jag skrapde och slipade fönster, jobbade Holger med att fixa till hålet där fönstren kommer att sitta.
För en gångs skull visade både yr.no och smhi.se likartade väderleksrapporter för lördagen. Regn från och till hela dagen. Det passade med andra ord utmärkt att vara under tak och snickra. Vi började med att spika ihop ramverket för porten.
»Ärt» (Pisum sativum L.),
En viktig baljväxt, av vilken ett flertal former odlas i vårt land som lantbruksväxter till mognad och till grönfoder och som trädgårdsväxter. Den har en grov och kraftig huvudrot, glatt, något kantig, hos vissa högvuxna former klängande stjälk, fåpariga blad med grenade klängen och stora, stjälkomfattande stipler, vita eller violettbrokiga blommor, ensamma eller parvis i bladvecken; baljor av varierande storlek, med 4—8 frön av mycket växlande färg och form. Blomningen börjar nerifrån och går uppåt; självbefruktning, innan blomman öppnat sig är regel, korsbefruktning är sällsynt. Vid groningen stanna hjärtbladen kvar under jord.
Fröfärgen är hos de vitblommiga rent gul eller grön, hos de violettblommiga mer eller mindre gråaktig, s. k. gråärter. Av dessa finnas dels sådana med enfärgade, smutsgula eller grågula frön, t. ex. vissa former av norrlandsgråärt samt kapucinärt, dels sådana med mörk teckning på grågul botten, t. ex. Jämtlandsärt och sandärt (pelusker). Gråärterna innehålla ett garvämne, som gör att de till skillnad från övriga ärter svartna vid lagring och kokning. Som åkerärter (till föda) odlas i huvudsak tunnväggiga, gul- eller grönfröiga former av var. pachylobum, som foderärter endast gråärter, som trädgårdsärter huvudsakligen vitblommiga former med rent gula eller gröna frön av båda varieteterna. Fortsätt läsa
Den gamla stocken som låg över stenfoten, [schwjilla], var skarvad. Eftersom vi förlängde stenfoten behövdes även stocken förlängas. Bort med gammal skarv – in med ny skarv.
Limträbalken sitter som den ska. Det som saknas är en extra stötta under ena änden av balken. Har tänkt såga till en gran att använda.
Plyfa på utsidan stocken för att få en rät linje när beklädnaden skall upp.
Den nya väggen är rakar än den gamla. De brädor som är i gott skick återanvänds.
Tjörnbo 