Uppdatering gråärt & bondböna

Gråärt & bondböna, dag 86
Jag fick en smärre chock när jag gick igenom gråärterna och bondbönorna. Alltsammans är numera en stor häck, eller buske. Nästa år blir det dubbelt radavstånd vid sådden. Det som var uppseendeväckande är hur stora bönorna har blivit.

Böna.
20160721_121703073_iOS

Gråärt.
20160714_153359147_iOS

Hela buskaget.
20160714_152753392_iOS

Mer om gråärt, bondböna och humle läser man här!

Om sådden kan man läsa här!

23 dagar efter sådden, läs uppdatering här!

38 dagar efter sådden, läs uppdateringen.

49 dagar efter sådden.

Om att störa ärterna, läs här!

Gråärt och bondböna, dag 78

Samling vid pumpen! Och att störa ärterna.

Istället för att bara jobba hela tiden, gjordes det en del rekreationsarbete under dagen. Jag och Holger monterade Kronans gårdspump som jag skrev om här och här.
Det tog ett par timmar men var rätt kul. En borrhammare plockades fram och det var bara att sätta igång att borra hål i stenbrunnen. En borrar och en häller vatten på borret för då skär borret bättre och det dammar inte. När man använder borrhammare och sten är det viktigt att komma ihåg att inte köra på slag-inställningen. Gör man det går borret sönder.


Bottenventilen har en backventil och ett filter.


Fortsätt läsa

Gråärta, Bondböna och Humle

20160422_125754002_iOS»Ärt» (Pisum sativum L.),
En viktig baljväxt, av vilken ett flertal former odlas i vårt land som lantbruksväxter till mognad och till grönfoder och som trädgårdsväxter. Den har en grov och kraftig huvudrot, glatt, något kantig, hos vissa högvuxna former klängande stjälk, fåpariga blad med grenade klängen och stora, stjälkomfattande stipler, vita eller violettbrokiga blommor, ensamma eller parvis i bladvecken; baljor av varierande storlek, med 4—8 frön av mycket växlande färg och form. Blomningen börjar nerifrån och går uppåt; självbefruktning, innan blomman öppnat sig är regel, korsbefruktning är sällsynt. Vid groningen stanna hjärtbladen kvar under jord.20160422_graart
Fröfärgen är hos de vitblommiga rent gul eller grön, hos de violettblommiga mer eller mindre gråaktig, s. k. gråärter. Av dessa finnas dels sådana med enfärgade, smutsgula eller grågula frön, t. ex. vissa former av norrlandsgråärt samt kapucinärt, dels sådana med mörk teckning på grågul botten, t. ex. Jämtlandsärt och sandärt (pelusker). Gråärterna innehålla ett garvämne, som gör att de till skillnad från övriga ärter svartna vid lagring och kokning. Som åkerärter (till föda) odlas i huvudsak tunnväggiga, gul- eller grönfröiga former av var. pachylobum, som foderärter endast gråärter, som trädgårdsärter huvudsakligen vitblommiga former med rent gula eller gröna frön av båda varieteterna.  Fortsätt läsa