Renovera ladan, del 40 – Bygga ny spannmålsbinge

När jag var liten hade vi en spannmålsbinge med torkfläkt rakt fram, ovanför ena stallet, när man kom in på lo’n (logen). När djurhållningen lades ner i början på 1990-talet revs spannmålsbingen och fläkten, skruven och spannmålskärran såldes. Sedan kom tiden när jag ville göra i ordning på rännet. Jag köpte en bättre begagnat spannmålskärra och fick en skruv gratis. Tanken var väl att kanske så gröda i liten skala någon gång i framtiden. Så kom den dagen då barnen högtidligt proklamerade att de ville ha djur, och det blev tillslut får. Fåren behöver hö/ensilage och jag ger gärna kraftfoder eller spannmål till gräset.

Det kan vara intressant med lite historia överlag, och jag kommer att i några korta ordalag att beskriva en lättare sammanfattning om den sammanbyggda lagårdslängan m.m, vilken har lång tradition i Bohuslän. Ladugårdslängan generellt rymmer främst djurstallar, tröskplats och foderutrymmen, men även olika typer av småfähus (fauws och sau- eller sö-hus), men även utrymmen för den tröskade spannmålen kan också ingå, men dessa förekommer även som separata byggnader.

Dåtidens tröskningsarbete var dammigt och tidskrävande. Såmaskin, ria (till lantgård hörande -oftast något avsides från gårdens övriga hus belägen byggnad för torkning av – oftast otröskad – säd som lägges upp på glest liggande stänger, varvid torkningen skedde genom uppåtströmmande värme från en rökugn), tröskverk och sädesharpa var okända för den bohuslänska bonden som tröskade med slaga (pregel, på tjörbu’: preijell) på logen och rengjorde med kastskovel. Tröskningen var den del av jordbruket som först mekaniserades och under slutet av 1800-talet började man även på mindre jordbruk att använda tröskverk. Det kunde vara små stiftverk eller slagströskverk som drevs med hästkraft, oxkraft eller handkraft. Dragkraften överfördes till tröskverket via en vandring, där dragdjur eller vandringshjon kedjade vid långa bommar överförde kraften till maskinen via en axel. På en del gårdar byggdes i anslutning till lagården särskilda tröskhus där vandringen installerades. På andra gårdar fick vandringen en permanent placering utanför logen, som exempelvis på granngården som hade sin vandring på baksidan logen. Tröskhuset kunde vara byggt med loft (ränne) för sädesförvaring eller vara byggt i en våning, ofta med en kantig utformning. Vandringen kom under 1930- och 40-talen att ersättas med förbränningsmotorer eller elektriska motorer. De första tröskverken kunde inte hantera hela tröskningsprocessen utan fick kompletteras med skakverk som skakade halmen och rensverk som rengjorde och sorterade säden. Senare kom självrensande tröskverk, efter dessa kom de traktordragna tröskorna och sist den självgående skördetröskan.


»Spannmål»,
gemensam benämning på kärnskörden av våra stråsädesslag

»Stråsäd»,
denna fodermedelsgrupp utgör det viktigaste kraftfodret. Hit höra råg, vete, korn, havre och majs.

Slösäd»,
mindre väl utvecklade eller »matade» kärnor av våra sädesslag. S. är lättare än fullt utbildad sad och kan därför frånskiljas efter tröskningen. Fullgod sädesvara bör icke innehålla slöa kärnor. S. kan användas till foder, men har mindre fodervärde än strid säd.
Smakfel, se Ostfel.

-Svenskt lantbrukslexicon, 1941


I Bohuslän blev det i och med att ryggåsstugorna under 1700-talets senare hälft ersattes av loftsbyggnader, vanligt att den tröskade spannmålen förvarades i bingar på bostadshusets vind. Särskilda visthus och spannmålsbodar var då inte längre nödvändiga. Friliggande spannmålsbodar eller spannmålsloft integrerade i lagårdar fanns även under 1800-talet, främst på större gårdar och boställen, men vanligt var spannmålsförvaring på bostadsvinden. Denna spannmålsförvaring flyttades ut från bostadshuset till olika ekonomibyggnader under första hälften av 1900-talet, och förändringen motiverades med att man ville förhindra att bostadshuset besvärades av skadedjur, samt att det blev aktuellt med vindsinredning för bostadsändamål och att man ville förkorta transporten av de tunga spannmålsbördorna. Det kunde vara till nyuppförda fristående spannmålsmagasin eller till särskilda ekonomilängor som kombinerade olika funktioner och som försågs med spannmålsloft. Spannmålsförvaring kunde även inrättas i anslutning till, eller i lagårdslängan på ett spannmålsränne/loft. På gårdar där ett äldre bostadshus fanns kvar vid sidan om ett nytt kunde vinden på det äldre huset fortsätta att användas till förvaring av spannmål. Karaktäristiskt för spannmålsloften är att de har luck- och ibland gallerförsedda ventilationsgluggar (vindluckor). På några av gårdarna inrättade man kalluftstorkar på spannmålsloftet för att få en effektivare torkningsprocess.


2019 hade vi havren och kornet i två gamla bingar som vardera rymde 1½ kubik. Men dessa kom alltid att stå i vägen på logen. Jag är av åsikten att en loge ska vara så ren som möjligt, utan massa saker och står till höger och vänster, så att man exempelvis snabbt kan köra in någonting som inte bör stå ute i dåligt väder. Med assistans av en motorsåg och en liter diesel fick de gamla bingarna gå hädan och en ny kalllufttork planerades under våren och sommaren. Som tur var hade vi sparat den perforerade spannmålsplåten från den gamla bingen, och en del av skulltorken för hö skulle bli en perfekt botten för den nya spannmålsbingen.

Det mättes och flyttades och mättes igen. Plåten skruvades på plats och väggarna kom att bestå av 15 mm plywood och ett par två-tum-sex (145 mm x 45 mm). Det är förresten märkligt, fastän vi i Sverige permanent övergick till metersystemet år 1889, är det på Tjörn vanligt förekommande med gammalsvenska mått såsom famn, fot, aln och tumFamn använder vi när vi fiskar makrill, fot används när man beskriver skärbordets bredd på en skördetröska, aln kan användas vid gärdesgårdar  – säkert en kvarleva från Byggningabalken gällande jordbruksfastigheter: ”Ej må någon närmare till grannens tomt bygga, än att han till stödje eller stolparum en och en halv aln å sin tomt lämnar”.  Tum är nog det mest vanligt förekommande på Tjörn, och används inom snickeriarbeten.

Totalt rymmer den nya bingen mellan 11-12 kubikmeter spannmål. lite mindre än den gamla bingen som rymde 16 kubikmeter.

Bingen sedd från från logen

Färdig binge


»Tröskning»
Med tröskverk som drages af 2 par dragare, kan urtröskas 18-25 hl*. höstsäd eller 45-50 hl. vårsäd. Till denna tröskning behöfves det i de flesta fall 10-12 personer, hälften hjon*.

*hl =
hektoliter. 1 hl = 100 liter

Med mindre ångtröskverk kan urtröskas 3,5-7 hl. höstsäd eller 10-14 hl. vårsäd i timmen. Till denna tröskning erfordras 11 man, 4-5 hjon* och ett par dragare.

*Ett hjon var i äldre skandinaviskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk. Kunde delas upp i olika kategorier; rotehjon, fattighjon, inhysehjon, fästehjon, dårhushjon, legohjon, tjänstehjon m.fl

-Jordbrukslärans hufvudgrunder, 1908


Så blev det dags att tröska. Grannen bokades in och en dag kom Aktiv-tröskan tuffandes så vackert över lia. På Tjörn som ligger nästan så långt västerut man kan komma på västkusten, behöver man i regel inga stora skördetröskor. Många skiften är små, vanligt förekommande är mellan 15 till 30 meter breda och en åker på 2 hektar på Tjörn, betecknas som en stor bidde’.

Tröskan rymmer två kubikmeter och kärran rymmer 5,6 kubikmeter


Runt 4 kubikmeter havre


Tanken var att hinna med att skaffa en ny spannmåls- eller hötorkfläkt och att köpa hem och installera rör under plåten på bingen, men det får bli ett senare projekt. Havren visade sig hålla bra torrsubstans och en lång läkt med en fasttejpad termometer nerkörd i havren skulle ge indikation på eventuell fukt. Den moderna, nutida bonden skulle säkert se det som onödigt arbete att plöja, harva, så och ringvälta sådana små skiften som denna havren vuxit på.

Totalt så tröskades tre skiften; Holgers hage med en tröskbar areal på 0,2 hektar (2,000 kvadratmeter) gav 2 kubikmeter havre (ca 1,000 kg). Elins hage med en tröskbar areal på 0,36 hektar (3,600 kvadratmeter) samt Yele-gabets lycka med en tröskbar areal på hela 0,1 hektar (1,000 kvadrat meter) gav 3,5 kubikmeter havre. Totalt ungefär 5,5 kubik havre, eller runt 2,700 kilo.

Holgers hage. Elins hage till höger i bild.


Yele-gabet är inte större än att man kan knappt kan snurra runt med tröskan


Varningsskylt…


Nästa del i processen  var att först fira ner skruven som vi hade hängt uppe i taket i andra änden av lagårn, bära den till andra änden av lagårn och fira upp den igen. Skruven är sex meter lång och har en elektrisk motor i ena änden. En spannmålsskruv fungerar genom att man stoppar ner den ena änden i säden och startar motorn, sedan skruvas säden till utblåset i andra änden. För er som undrar; ja, den är väldigt tung!

Tröskverk och tändkulemotor, med spannmålsskruven i mitten

Efter flytt och uppriggande av skruv, var det dags att backa in en kärra i taget genom den gamla logeporten. Det var gott om plats med en bostadshusets betongtrappa på höger sida traktorn precis i svängen och 15 centimeter tillgodo på var sida kärran och lagårn.


”Den urtröskade säden skall förvaras så, att den ej tager skada. Riad säd kan magasineras i större högar eller bingar utan att taga skada. Oriad säd måste läggas i tunna lager samt ofta omskoflas, särdeles på våren och försommaren, för att ej taga hetta och unkna. – Sädens friskhet kan man lätt utröna genom att taga litet säd i handen och andas därpå, då den unkna lukten tydligen gifver sig tillkänna, ifall säden tagit skada under förvaringen.”

-Jordbrukslärans hufvudgrunder, 1908

Dagen till ära kom även regnet på besök


Bingen höll. Taket till gamla fäuwset’ gick ner 15 mm av tyngden


Renoveringshistorik

Del ett – riva lite på väggen

Del två – göra en gjutform

Del tre – om logen, cement och betong

Del fyra – limträbalk samt gjutning

Del fem – småpill

Del sex – mer gjutning

Del sju – ännu mer gjutning

Del åtta – påbörja ny loge

Del nio – lägga loge-golv och montera limträbalk

Del tio – stötta upp och bygga vägg

Del elva – bygga porten

Del tolv – fönstertittande

Del tretton – måla grundfärg

Del fjorton – måla ladan

Del femton – lägga sten

Del sexton – nya lämmar

Del sjutton – måla lämmar och gaveln

Del arton – nytt golv på spannmålsrännet

Del nitton – Lägga golv på övre rännet

Del tjugo – Dra ny el i ladan

Del tjugoett – Bila sönder betonglogen

Del tjugotvå – Gjuta ny loge

Del tjugotre – Gjuta en platta

Del tjugofyra – Måla, måla, måla

Del tjugofem – Ett överarbetat stall?

Del tjugosex – Förstärka schwjilla

Del tjugosju – Golvet färdigt!

Del tjugoåtta – Bredda uppfarten vid kokhuset

Del tjugonio – Stenarbete vid kokhuset

Del trettio- Nytt golv i kokhuset

Del trettioett- Fönster och dörr i kokhuset

Del trettitvå- Småplock i kokhuset

Del trettiotre – El och vatten

Del trettiofyra – El och vatten

Del trettiofem – Måla om

Del trettiosex – Ny gavelvägg

Del trettiosju – Nytt golv vid norra gaveln

Del trettioåtta – Höja taket

Del trettionio – Rensa halm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.