Om plogen

Plogens [tjörnbu’; ploughwn] föregångare var årdern. Ännu i början av 1800-talet användes mest årder för jordens luckring. De äldsta plogarna i vårt land tillerkades av trä och de enda metalldelarna var 20161024-plog004kniv och bill samt järnbeslag. Vid denna tidpunkt infördes järnplogen och de första typerna var klumpiga och ofullkomliga, men efter tid förbättrades plogtyperna ända fram till de moderna, smidiga plogarna.

En plog består av följande huvuddelar:
Billen, d. v. s. den del, som tränger ned i jorden och skär lös tiltan. Ursprungligen var billen alltid hel, men numera används alltid billar i två delar; billspets och skär. Såväl billspetsen som skäret kan då vändas och slitas på båda håll.

Fortsätt läsa

Om Plogen

Plogens föregångare var årdern. Ännu i början av 1800-talet användes mest årder för jordens luckring. De äldsta plogarna i vårt land tillerkades av trä och de enda metalldelarna var 20161024-plog004kniv och bill samt järnbeslag. Vid denna tidpunkt infördes järnplogen och de första typerna var klumpiga och ofullkomliga, men efter tid förbättrades plogtyperna ända fram till de moderna, smidiga plogarna.

En plog består av följande huvuddelar:
Billen, d. v. s. den del, som tränger ned i jorden och skär lös tiltan. Ursprungligen var billen alltid hel, men numera används alltid billar i två delar; billspets och skär. Såväl billspetsen som skäret kan då vändas och slitas på båda håll.

Fortsätt läsa

Om plöjning

Plöjning avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. En årder i sitt enklaste utförande kunde exempelvis bestå av en timmerstock som var vässad i ena änden. Man drog stocken för hand eller efter en dragare för att få fåror i jorden. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.

Till att börja med utfördes plöjning av den då ännu allmänt odränerade jorden på så sätt, att man mitt emellan två öppna diken plöjde 2 stycken fåror med tiltorna mot varandra, varigenom en så kallad tegrygg uppstod. Genom att sedan köra runt ryggen och växelvis lägga fåra till fåra på ryggens båda sidor färdigplöjdes åkern mellan de båda dikena, den s. k. tegen.

Fortsätt läsa

Vårplöjde för tidiga potatisar

»Plog», redskap, vilket skär jorden i tiltor och vänder dessa.
De plogliknande redskapen synas i äldsta tid hava saknat
vändskiva och således hava endast luckrat men ej vänt jorden och därför egentligen böra räknas som årder.

»Plöjning» avser att samtidigt luckra och vända jorden. I nutida bemärkelse är plöjning av relativt ungt datum, i det man hos oss intill mitten av 1800-talet allmänt använde årderliknande redskap härför, som endast luckrade jorden utan att vända densamma. Då det, såsom under jordbearbetning närmare anföres, är önskvärt, att jorden tid efter annan vändes, innebar plogens införande i vårt land ett betydande framsteg för jordbrukets utveckling.


Idag blev det markförberedning för de mycket tidiga potatisarna. Det skadar inte att få vänt jorden så att den får ligga och gotta tills sig innan man strösslar dynga och jordfräser innan själva sättningen.

Om vilka sorter som skall sättas i år kan man läsa här.
Det kan vara bra att veta hur man ställer in (teg)plogen. Det kan man läsa här.

Jag får nog skriva ett mera utförligt inlägg om markberedning när det kommer till plöjning…

20160312_104131547_iOS

I år har jag förberett för ett litet experiment.
Vi har under de senaste två åren röjt i en beteshage och jag har en idé om att sätta ‘skogspotäter’ eller vad man skall kalla det. Endast för skojs skull. Det kommer att bli intressant. Vad som var intressantare var själva plöjningen som har gått i två omgångar med en plöjning i höstas, sen fräsning, och nu plöjning igen. Detta på grund av alla trädrötter som skall ryckas upp så att inte kupplogen (potatissättaren) går sönder.

Fortsätt läsa