Röja Smens plats, del ett

Holger å jä har under en längre tid pratat och funderat över en ny maskinhall. Det finns en del gamla maskiner i hallarna som egentligen inte används så mycket längre. Väldigt sällan. Aldrig. Fast jag vill inte göra mig av med dem. För det första så finns det inte så många maskiner av dessa typer kvar i fungerande skick, för det andra är det ekonomiska värdet lågt, men det (gårds)historiska/nostalgiska värdet högt. Under året – 2016 –  som gått har vi utökat gårdens inventarier med två balkärror, en balpress, en självbindare, en extra slåttermaskin och en kupplog. Förra året – 2015 – blev det en extra sållmatteupptagare, en extra kupplog, en extra hösvans och en potatissättare.  Mycket ‘extra’. Man måste ha två av allt, ifall den ena går sönder mitt under [valfritt arbete här].

En ny hall alltså! Gärna två. Genast springer min hjärna iväg av sig själv och fantiserar om både det ena och det andra, tankar kommer likt ett hällregn, fast väderleksrapporten visar strålande sol. Man kanske skulle ha de kommande hallarna till ett grise-stall? Ett fårstall? Kräg? Om vi bygger en/ett par hallar av enklare modell (plåt) är den ursprungliga planen att stuva upp följande; den gamla hästdragna potätersättaren (för läggepotäter utan grodd),  de gamla såmaskinerna (en 17-billars, en 21 billars, ursprungligen hästdragna men omgjorda till trepunkt för traktor), den gamla ringvälten, två-tre gamla harver, ett gammalt schaktblad (numera omodernt eftersom det gjordes för högertrafik en gång i tiden), ett nyare schaktblad, en lastare till traktorn. Sen får vi se om vi även får plats med två sållmatteupptagare och två plogar, kanske en ny harv och en ny såmaskin. Vi får se hur det blir. Lätt räknat kommer en hall att bli runt 60 kvadrat. För de som vill läsa om en av de gamla såmaskinerna, se detta inlägg.

Bakom går’n finns en plats som förr (på 1800-talet) hette Hamnegrinna. Det var inte märkvärdigare än att det var en grind tvärs över vägen som markerade var Hamna’ (utmarkerna) började. Om man följde vägen till vänster från Hamnegrinna‘ fick man gå uppför en lätt sluttning, Hamnebacken. Numera kallar vi området för Smen’s plats. Det bodde en smed där en gång i tiden. (Jag får väl skriva ett inlägg om honom senare).

Granarna som skulle fällas planterades för 25-30 år sedan. De är lite små, men borde ändå gå att förädla till virke. Lövträdet får gå till bräne, dvs ved.


26’e december 2016

Barrträden skall bort. Lövträden skall bort. Slyet skall bort. Tornen skall bort. Suck.


Här ska man alltså upp med fyrhjuling och kärra. Vi började med att rensa sly, lyfta sten och att flytta oljetanken. Hann med att arbeta effektiv i ungefär tio minuter innan första hagelskuren anlände. Sökte skydd inne bland granarna och väntade en stund. Därefter gick det att arbeta i minst 30 minuter innan första regnskuren kom. Prognosen visade uppehåll hela dagen. Hurra. Stormvarning utfärdad.

Granarna fälldes, kvistades och apterades. Visst låter det schwjårt? ”Aptera”, minsann.
Den skogliga betydelsen av begreppet aptering är: ”Uppdelning av en trädstam i sortiment”. Syftet med att lägga ned tid på aptering är att få ut ett så högt ekonomiskt värde som möjligt från varje enskild stam  vid avverkning. Detta uppnås genom att bestämma kapställen utifrån de priser och kvalitetskrav som gäller för de sortiment som är säljbara och aktuella att ta fram.

En riktigt utförd aptering har stor betydelse för virkesvärdet. Genom att aptera felaktigt kan en del av det värde som byggts upp under beståndets omloppstid gå förlorat. Varje träd har ett teoretiskt optimalt värde som bestäms av säsongens prisnivå, trädslag, antal sortiment man kan välja mellan, kvalitetsklasser, dimensioner, avsmalning mm. Det maximala värdet är aldrig möjligt att uppnå vid praktisk aptering men man bör eftersträva att komma så nära som möjligt. Verkligt apteringsutfall i förhållande till det maximala kallas för apteringsgrad och anges i procent.



27’e december 2016
Fin morgon. Det låg så fruktansvärd mycket granris överallt. En mycket viktig sak när man jobbar i skogen är att minimera risken att snubbla på saker. Man vet inte när man behöver springa ifall trädet ramlar åt fel håll. Granriset var kådrikt och torrt och var väldigt lätt att få fyr på.


Dagen fortsatte med grillning, kaffe, att fälla mera träd och att elda.


Det blev eldning även efter mörkrets inbrott.


28’e december 2016
Kall morgon. Blåsig. Ylletröja på. Motorsågarna fyllda och slipade.

20161228_082540906_ios


Barnen kom upp efter frukost och hälsade på. Wiggo klättrade upp i en fälld gran som vilade mot berget. Upp och ner, upp och ner, och upp, men inte ner. Jag fick klättra upp efter honom och bära ner honom.


Därefter blev det fika (igen). Och mera eldning.


Måste återigen framhäva att utan vinsch kommer man inte långt. Förr släpade vi träd efter traktorn. Ska man fälla någon riktig bamsing så får man koppla på skogsvinschen till traktorn. Den lilla vinschen till griplastarkärran drar endast 500 kg. Men det räcker i de flesta fall. Varje gran kapades i två femmeters-längder.

20161228_113633783_ios


Också blev det mera eldning av grenar och sly in på kvällen. Sista stuven fick jag lägga upp i mörkret.



29’e december 2016
Gick inte upp förrän på eftermiddagen. Eldade. Glömde ta fotografier.



30’e december 2016

Grått och blåsigt. Inga barn med. För att kunna ta ner åtta granar vid infarten till Smens plats fick vi städa gammal skit. Bra-att-ha-ved som legat och multnat i tio år låg uppstuvade mellan granarna. Hurra! Det blev tre stycken traktorlass till vage-koll’n. Marken börjar bli uppkörd och är rena lervällingen. Det börjar bli svårt att komma upp till platsen där vi eldat de senaste dagarna, men har man full gas och sexhjulsdrift går det.

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.