Nytt år, nya tag.
Idag ville Christine vara med och röja sly i ”Trä’t” och lära sig att köra skogskranen. Efter en kort introduktion till reglage och spakar kunde jag i godan ro dra ihop slyet, medans Christine fällde, vinschade ner och lastade på kärran. Hon lär sig otroligt snabbt, och det är mycket roligare när man är två som samarbetar, än att gå själv och greja.
Året har hittills börjat mycket trevligt.
Det frös inte till ordentligen förrän mitten av januari, och då fick man passa på att jobba en del på markerna. Som tur (?) är finns det en del projekt och platser att välja på, så man slipper få tråkigt genom att såga på samma plats hela tiden. En annan fördel är att ha en otroligt snäll sambo, en otroligt snäll mamma samt mammas särbo. Sambon kan ta igen sig medans särbon Claes passar barnen och morsan lagar maten medans jag och Holger är ute och arbetar.
Lördag 20 januari 2018
En stor gran hade blåst omkull i Wiggos hage och låg en bit in på åkern. Tillbringade dagen med att rensa upp. Holger, Wiggo och Elin var med och eldade.
Lördag 3 februari 2018
På väg upp till Wiggos hage bröt en svetsfog på griplastarkärran och jag fick återvända till verkstaden. Grannen larmades och fixade i ordning. Stort tack Albert!
Fortsätt läsa
Istället för att gå och träna på gymmet tillbringade jag och Holger Långfredagen med att ta bort 50 år gammal taggtråd i en utav hagarna. Stolparna var lappade och lagade och tråden hängde här och var. Kort sagt, det såg illa ut. Sly, hagtorn, kaprifol och annan växtlighet hade snärjt in sig i taggtråden, men fyra timmar senare var taggtråden borta från markerna. Man får sätta upp ny taggtråd om man vill, men man får inte ha ström i den. Annars så hade det hade varit ett roligt hyss, att sätta taggtråd lite högre än en normallång människas skrev, och ha elström på översta tråden…
Motorsågarna har gått varma den sista tiden. Men innan det är dags att sätta harven i marken är det ingen idé att lägga sågarna på hyllan för att sedan sitta och peta sig i naveln. Efter Smens plats har jag roat mig med att ha börjat att röja en av gårdens gamla 
körvägar, som tyvärr har förfallit genom åren. Medans ork finnes är det lika bra att få ordning och reda på torpet, så varför inte fortsätta det jag påbörjat? När jag började med detta projektet tänkte jag att ”detta tar väl inte mer än en dag.” Det tog fyra dagar. Det är som vanligt – att fälla träd är den enklaste och lättaste delen. Det jobbiga är att städa efter sig. En del bara låter grenar, sly och skit ligga och ruttna. Det tycker jag ser för jävligt ut. Vad liknar det? Det skall se bra ut även när du är färdigt. Nåväl, första delen om att fixa till vägen har jag avhandlat i det här inlägget om Tolleby Uppegård. Som sagt, sågarna var slipade, fyrhjulingen var tankad och snusen låg där den skulle. Kom igen, här hoppar inga halta löss!
Efter att ha tillbringat en del tid i Smens plats och fått bort de flesta barrträden var det dags att styra kosan mot Kalvhagen. Fyra hela dagar gick åt att gallra ur lämpliga granar ur ett litet bestånd, att elda och att hjälpligt städa upp efter sig. Att så få träd kan innebära så mycket jobb. Det är tur att vi har en liten traktor så att man klarar av att smyga sig upp bland träden. Vinschen gör så mycket jobb och sparade mycket svett genom att dra fram träden så hela som möjligt, hela vägen ner till hagen.
Fredag 6 januari
Dagen startade med en redig frukost, bestående av ett par liter kaffe, äggost, smörgåsar med ost, korv, salami och lite frukt. Det var kallt ute så mycket kalorier behövdes inför den kommande förbränningen.
Äggost is da shit!
Denna dunge med granar planterade morfar’n och Holger på 1990-talet (’92/’93). För ett par år sedan gjorde jag en lätt gallring genom att ta bort döda granar och kvista en del. Men eftersom jag och Holger tänkte såga virke behövs det träd. Granarna är ungefär 25 meter höga.
