Nya inventarier

År 1890 grundade den finurlige by-smeden Nils Holmqvist ett företag på orten Lilla Harrie i Skåne. Holmqvist var knepig och uppfann det ena jordbruksredskapet efter det andra, till och med en ångtröska. Under årens lopp såldes och spriddes det från Lilla Harrie Verkstad AB flera tusentals signalröda harvar, tallriksplogar, hackor och kultivatorer över riket. Nästan hela byns historia hänger ihop med jordbruksmaskinerna, som tillverkades i byn under nästan 100 år. Som mest arbetade cirka 120 personer på verkstaden. Då hade Lilla Harrie över 400 invånare, två affärer, samt café, skrädderi, bageri, polis, tandklinik, pensionärshem och kommunalkontor. På 1960-talet var Lilla Harrie det dominerande varumärket på jordbruksmaskiner i Sverige. Ekonomin i byn var så god att Harrie kommun kunde hålla den lägsta kommunalskatten i Sverige och var känd för sin otroligt sparsamme kommunalkamrer. En gång upptäckte revisionen att det fattades 25 öre för kommunen. Då blev det ett väldigt liv och letande efter den där 25-öringen.

1981 gick verkstaden i konkurs, några förklaringar till detta kan vara att företaget inte följde med sin tid, samt gjorde misslyckade satsningar på både båtbygge och egna konstruerade betupptagare. Till slut gick företaget i graven och därmed slutade också storhetstiden i Lilla Harrie.

Förra året gick en fälg sönder på den minsta Lilla Harrie-harven. Vi hade tänkt att demontera en gammal hövändare som vid första anblick verkade ha samma sorts hjul och fälg. Men förra veckan upptäckte jag att axeln in alls är samma. Harven skall hur som helst lagas ändå, men det får ta lite längre tid än planerat.

Under hösten fick jag ett tips om en harv som var till salu. Den hade inte gått nämnvärt mycket, endast runt 5 hektar i vårbruket någon gång i början på 1990-talet innan dåvarande ägaren lade ner företaget, efter att ha köpt harven ny samma år. När jag var och tittade på harven var det inget att tveka på, frågan var bara om den skulle passa traktorn. Efter ett provlyft och provharvning gjordes affären upp. Jag passade även på att tinga en såmaskin som stod i en maskinhall som dåvarande ägaren köpte samtidigt som harven. En dansktillverkad Fiona modell D-784 / 2,5 meter. Den hade endast gått en vända på åkern, hela 31900 kvadratmeter (3,1 ha).

Fortsätt läsa

Sådde i Elins hage

Tidigare i veckan bröt jag den gamla vallen längst ner i hagen och idag sådde vi havre i samt lite raps åt viltet. Wiggo och Elin var med och turades om att åka med i traktorn. Christine körde fyrhjuling och Holger harvade innan raps-sådden. Sår man med en såmaskin kallas det för radsådd, sår man genom att slänga ut fröerna för hand för att sedan harvar ner dem, kallas det för bredsådd.

Göra klart vår’n.

Dagen började med att barnen skulle inspektera att den nyuppsatta pumpen fungerade som den skulle. Mycket populärt att försöka tömma brunnen på vatten.

20160529_064025102_iOS


Söndagen ägnades åt att göra klart vår’n. Jag och Holger åkte i förväg upp till Wiggos hage. En traktor med påhängd harv och den andra med såmaskinen laddad med havre. För Wiggo vill göra havregrynsgröt själv. Wiggo och mamma Christine gick upp till Wiggos hage, en rejäl promenad. Fortsätt läsa

Få korn på din säd.

Lär känna din säd – Kornet

Detaljerad fortsättning på det tidigare inlägget – Lär känna din säd.
Om hur en gammal så-maskin fungerar kan man läsa här.
Mer om sådd här.


 

»Korn»
Ursprung, historia och utbredning.
Korn är en mycket gammal kulturväxt och anses av en del forskare t. o. m. vara vår äldsta kulturväxt. Enligt fynd från 3 300 år f. Kr. skulle korn av de gamla egyptierna ha använts som födoämne och fodermedel. Europeiska fynd talar för att kornet spelat en stor roll som födoämne i Europa från yngre stenåldern ända fram till medeltidens slut. I Sverige var korn under tidigare perioder det viktigaste sädesslaget, vilket bl. a. framgår därav, att dess gamla namn bjugg ersattes med korn, som egentligen betyder säd i allmänhet. Varifrån korn härstammar, vet man ännu inte. De flesta teorier gå ut på att det härstammar från en i Kaukasien, Afganistan och Palestina vildväxande art som kännetecknas av bräckliga, tvåradiga ax. Bräckligheten hos axet anses nämligen vara en primitiv egenskap hos alla våra stråsädesslag. Mot dessa teorier talar att det sexradiga kornet inte gärna kan ha uppkommit ur det tvåradiga, vilket senare vanligen anses som en reduktionstyp av det sexradiga.  
Fortsätt läsa