Bonneri

Lagade vattenposterna

/ Peter / Lämna en kommentar

Ett utav Wiggos nya intressen är att under kvällarna gå på  safari (att spana efter älg och rådjur). Flera kvällar i rad har den käcke lille gossen skarpsynt lagt märke till att de gamla vattenposterna står på svaj och borde fixas till. Givetvis har jag själv haft åtgärden noterad på min mentala att-göra-lista…fast väldigt långt ner.

Saker som är bra att ha när man lagar vattenposter

Nu föreföll det sig som så, att jag råkade ha en passande tryckimpregnerad planka över, och om man skulle dela plankan på mitten skulle varje del bli ungefär 120 centimeter,  vilket skulle vara perfekt att slå ner som ny vattenpost och fixa till kranarna på. Som tur var hade jag även en planka utav av sibirisk lärk, som även den kapades till passande längd.

Fortsätt läsa →

Juli enligt bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

»Om thet Wårfrudagh regnar medh
Som hon sökte sin Fräncka Elizabeth/
Så wil thet Regn sigh förskräckia/
Och fiorton Dagar effter hwar annan räckia/
Wil Regn S. Margaretæ Natt begifwa sigh/
Tå torff tu ingalunda wenta tigh/
Thet åhr monga Nötter at bijta/
Ty the icke lyckas i the tijder».

Julius, kallades förr för Quintilis, som betyder ‘den femte’, eftersom denna månad var den femte i det gamla Romerska, men den sjunde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Julius till åminnelse av Julius Ceasar. Det svenska namnet ”Hömånad” kommer naturligtvis av att höet, särskilt under månadens senare del, är lämpligt att bärga. Om man nu inte håller på med ensilage och skit.

Sidor_bondepraktikan-juli-i-tradgarden

Carl Larsson – Juli i trädgården.

Hömånaden  har 31 dagar. Dagen i denna månad är 15 timmar och 31 minuter lång.
Solen löper uti Lejonets tecken är däruti ifrån den 14 juli till den 14 augusti.

Fortsätt läsa →

Att hässja hö 2017

/ Peter / Lämna en kommentar

Egentligen var det inte hö som hässjades i år, utan klöver. Klöver kräver ett par dagar längre torktid än hö, och eftersom det var regn i luften var det lika bra att hässja den lilla klöverängen.

Klöver kan vara lite lurigt att slå, eftersom den gärna trassar ihop sig. Men det brukar gå bra om man bara är lugn och tar det försiktigt. Ett par utav grannarna (Tack Klas och Malin!) ställde gärna upp och hjälpte till med hässjan även i år.

Störarna utlagda
Grunden till hässjan uppe
Wiggo och hans kompis Emil gjorde en egen hässja
Barnens hässja som de gjorde själva

I fjol fick jag göra hässjan själv eftersom Holger var sjuk. Det tog tre timmar på egen hand. Men i år, när vi var tre stycken (egentligen fyra med mig, fast jag fick ha reda på barnen) gick det som en dans. Fortsätt läsa →

Slåttern 2017

/ Peter / Lämna en kommentar

Kortfattat kan man säga att skillnaden mellan att göra vita plastbollar fyllda med ensilage och att göra hö, är en viss skillnad i utrustning, väderberoendet och att man tittar på alla väder-appar man har, samt vädret på TV stup i kvarten.

För att göra ensilage eller hösilage behöver man;
1. En traktor med frontlastare
2. En slåtterkross
3. En strängläggare
4. En plastare
5. Bra väder i två dagar

För att göra riktigt hö behöver man;
1. En traktor
2. En slåttermaskin/slåtterkross/trumslåtter
3. En hövändare
4. En strängläggare (ofta kombimaskin 3+4)
5. Fyra fem nervkittlande dagar med svag vind och sol.

Fortsätt läsa →

Gamla verktyg: Hyvlar m.m

/ Peter / 2 kommentarer

För några dagar sedan klättrade jag upp på rännet i koghuset (brygghuset) och rotade efter gamla verktyg till mitt pågående konstprojekt. Jag samlade ihop de hyvlar som hittades, och har avsatt tid då och då till rengöring och varsam renovering av dessa. Igår kväll stod jag och slipade bort det värsta dammet från hyvlarna, allt medan Elin satt en bit bort och schwasschla‘ (plaska) i en gammal balja (som används till allt från att bära tvätt i till att ha som slaktback).  När jag var färdig med rengöringen hämtades linolja. Träet drack girigt av oljan och efter första strykningen syntes det knappt att jag alls oljat. Träet var helt torrt, och ytterligare en strykning krävdes innan det började se någorlunda bra ut.

Hyvlar, tvättklapp, märlspikar, skopa m.m.

Hyvlarna är daterade ungefär till mormors fars (Karl) och morfars fars (Albin) tidevarv på gårdarna i Pilane och Tolleby. Från 1850 och framåt. Några av hyvelstålen är tillverkade i Eskilstuna under det dåtida välkända märket ”Erik Anton Berg, Eskilstuna, Sweden”. Namnet står stansat tillsammans med GARANTI och en bild på en haj.

Fortsätt läsa →