Bråda dagar i maj 2017, del ett

I år har vi haft tur med vädret, och eftersom väderlekstjänsterna trodde att solen skulle hålla i sig fram tills söndag, sattes vårbruket igång med gasen i botten…


Plats: Elins hage


Det skulle sås havre i Elins hage, och för skojs skulle plockade vi fram en av de gamla såmaskinerna. En är stor och en är liten. Båda är tillverkade utav Westeråsmaskiner i Morgongåva. Under 1960-talet köpte Aktiv och sedemera Volvo upp bolaget. Det är skoj att fortfarande kunna bruka de gamla maskinerna varje år, i liten skala. Allting är enkelt, rejält och nästan outslitligt med sitt svenska gjutjärn.

Hjulen är av trä, stålskodda, med träekrar. Till vänster finns det en spak för över– respektive undermatning av utsädet. Om spaken står till vänster är det övermatning, inställning för säd. Om man skall så ärtor flyttar man spaken till höger och får undermatning. Skillnanden mellan dessa två lägen är hur matningshjulen i såbingen snurrar; motsols eller medsols. När det gäller sådd av ärt, är det undermatning som gäller, annars så krossas ärten, samt att man får mixtra med ytterligare en spak, som ställer ytterligare ett flöde.

Fortsätt läsa

Allt dör i Tolleby

”Allt dör i Tolleby!” utbrast Sven-Erik, efter att jag i målande ordalag beskrev nedläggandet av en räfw på älgjaktens första dag. Jag kunde inte låta bli att retas eftersom jag visste att han blir så uppjagad när det blir en räv mindre för honom att träna sin hund på.

”-Bara det kommer in på Tolleby mark så dör det!”
fortsatte han.
”-Hur menar du?” frågade jag.
”-Nu skjöt ni en räv denne morran…å hade du inte haft böscha med dig hade du la kvävt ham med den däringa plastgaffeln du har å rör om i koppen med!”

Svadan fortsatte.

Fortsätt läsa

Laga slagslåttern

Idag drog jag fram slagslåttern och provkörde efter ett par månaders stillastående.
Det började jättebra med att en av fyra remmar på drivningen mellan balken som håller hammarslagorna och vinkelväxeln, vred sig 180 grader hur man än vred tillbaka den. Till sist så 20161015_143226782_iosknuffade den yttersta remmen på nästa, som sedan knuffade till nästa och helt plötsligt var alla remmar felvända. Efter det kom det in en gren mellan remmarna – i med att jag monterade bort skyddsplåten – och då hördes ett högt FLORPFOPROFFF över nejden och remmarna flög över hela socknen. Det var bara att montera ihop igen och spänna hårdare. Till sist var spänsten så bra att remmarna satt som de skulle.

Fortsätt läsa

Restaurering av självbindaren

– Det var då självaste grefve djävulen!
Det var väl det  mildaste kraftuttryck jag använde i en ständigt återkommande harang för att få utlopp för min ilska över att jag köpt 100 kilo järnskrot. Jag hade god lust att backa ner hela åbäket i Skagerack och hoppas att den på något sätt åter landade på dansk jord. Men låt oss ta det från början.

Fortsätt läsa

Hässja klöver, bygga tork, greja.

»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.

Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.

Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.

20160909_174330487_iosVid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.

Fortsätt läsa