Idag drog jag fram slagslåttern och provkörde efter ett par månaders stillastående.
Det började jättebra med att en av fyra remmar på drivningen mellan balken som håller hammarslagorna och vinkelväxeln, vred sig 180 grader hur man än vred tillbaka den. Till sist så 
knuffade den yttersta remmen på nästa, som sedan knuffade till nästa och helt plötsligt var alla remmar felvända. Efter det kom det in en gren mellan remmarna – i med att jag monterade bort skyddsplåten – och då hördes ett högt FLORPFOPROFFF över nejden och remmarna flög över hela socknen. Det var bara att montera ihop igen och spänna hårdare. Till sist var spänsten så bra att remmarna satt som de skulle.
Spannmål
Restaurering av självbindaren
– Det var då självaste grefve djävulen!
Det var väl det mildaste kraftuttryck jag använde i en ständigt återkommande harang för att få utlopp för min ilska över att jag köpt 100 kilo järnskrot. Jag hade god lust att backa ner hela åbäket i Skagerack och hoppas att den på något sätt åter landade på dansk jord. Men låt oss ta det från början.
Drängen anlände till sist
»Dräng»
ung, duktig man, gosse, tjänare, gosse.
Eftersom det har varit en del att göra innan hösten har satt in på allvar, blev jag glad när en nära vän av drängarna faktiskt behagade att göra nytta på riktigt. Vi började med att köra packa ner och stuva en del av den huggna veden, för att därefter hämta en kärra med beslagtagna tegelpannor. I början av augusti började jag och Holger göra en bropost i en hage och nu passade det perfekt att tippa ett lass med tegelpannor som fylle. Både Wiggo (5½) och Elin (2½) var med och inspekterade att allt gick rätt till, under drängen Pers vakande öga. Fortsätt läsa
Sista klöverhässjningen för i år
Ikväll hängde jag upp resten av klövern och kornet på en ny hässja. Elin var med och kontrollerade så att allt gick som det skulle.
Läs mer om att hässja klöver och hö här.
Hässja klöver, bygga tork, greja.
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.
Tjörnbo 