Att hässja hö 2017

Egentligen var det inte hö som hässjades i år, utan klöver. Klöver kräver ett par dagar längre torktid än hö, och eftersom det var regn i luften var det lika bra att hässja den lilla klöverängen.

Klöver kan vara lite lurigt att slå, eftersom den gärna trassar ihop sig. Men det brukar gå bra om man bara är lugn och tar det försiktigt. Ett par utav grannarna (Tack Klas och Malin!) ställde gärna upp och hjälpte till med hässjan även i år.

I fjol fick jag göra hässjan själv eftersom Holger var sjuk. Det tog tre timmar på egen hand. Men i år, när vi var tre stycken (egentligen fyra med mig, fast jag fick ha reda på barnen) gick det som en dans. Fortsätt läsa

Slåttern 2017

Kortfattat kan man säga att skillnaden mellan att göra vita plastbollar fyllda med ensilage och att göra , är en viss skillnad i utrustning, väderberoendet och att man tittar på alla väder-appar man har, samt vädret på TV stup i kvarten.

För att göra ensilage eller hösilage behöver man;
1. En traktor med frontlastare
2. En slåtterkross
3. En strängläggare
4. En plastare
5. Bra väder i två dagar

För att göra riktigt hö behöver man;
1. En traktor
2. En slåttermaskin/slåtterkross/trumslåtter
3. En hövändare
4. En strängläggare (ofta kombimaskin 3+4)
5. Fyra fem nervkittlande dagar med svag vind och sol.

Fortsätt läsa

Wiggo och Lien

Vad är det med ungar och liar? Eller sådant som är vasst som man kan skära sig på? Egentligen bör jag inte klaga för mycket med tanke på att när jag själv var i Wiggos ålder, var fascinera över lien och när den brukades under 1980-talet.

Liens vinande ljud inger sinnet ett lugn och ro. När det skarpa stålbladet banar sin väg genom gräset, hörs inget annat än ett tyst ”Schwooooosh” när gräset faller mjukt och lägger sig tillrätta.

Fortsätt läsa

Renoverade Konstgödselspridaren

Som ny!

Konstgödselspridaren har inte varit i bruk på minst 20 år. Den har stått för sig själv längst inne i maskinhallen. Ibland har den legat på sidan, ibland upp-och-ner, ibland vält. Efter att ha tillbringat några dagar med att få loss kraftaxeln med hjälp av diesel, smörja och värme, rullade jag in den gamla dansktillverkade historian i verkstan’. Efter en noggrann rengöring och rostslipning, satte jag igång med att måla om hela faderallan. Det tog ett par veckor, jag gjorde lite då och då, men tillslut var åbäket redo för premiärtur. Det var en solig, klar och kall vårmorgon med lite vind, med väta i markerna. Men, det var lika bra att få det överstökat. Barnen skulle med och det var lite meckigt att ha en unge på vardera knä, samtidigt som man skulle köra traktor och sköta hydrauliken…men det gick.

En konstgödselspridare fungerar som en stor tratt som man fyller med NPK-gödsel, i dagligt tal – konstgödsel eller mineralgödsel som sedan kopplas till traktorn. Längst ner på spridaren sitter en tallrik som roterar genom kraftuttagsaxeln, och sprätter ut konstgödseln.

Fortsätt läsa

Elevator, Injektor, Halmfläkt samt balflytt

»Elevator»
För stacksättning utomhus äro elevatorer lämpliga.  Den största användningen ha de i vårt land fått för  bortföring av halm från tröskverken.

20161030_elevator

Elevator

En elevator består av en  ändlös kedja, som löper i en ränna och är försedd med kammar eller pinnar såsom medbringare. Rännans längd kan behöva ändras ibland, varför rännan kan göras i sektioner, med möjlighet  att bekvämt kunna förlänga även kedjan. I tyskland kom någon på den briljanta idén att man kunde göra elevatorn händigare, genom att sätta på fyra hjul på åbäket. Elevatorn kunde (kan) också bekvämt höjas och sänkas med tillhjälp av på vagnen uppsatta stöd (se fig.).

Vid separat användning av elevator fanns det olika drivkraftsbehov beroende på elevatorns storlek. En medelstor elevator erfordrade en motor på 1 till 2 hk. Avlastning av 1 000 kg kräde en tid av mellan 10 till 20 minuter. En medelstor elevator kunde uppfordra så mycket hö eller säd, som två man hinna att kasta i. Vanligen användes hjon av olika slag för bärande av exempelvis höbalar  fram mot elevatorn.

Fortsätt läsa