Elevator, Injektor, Halmfläkt samt balflytt

»Elevator»
För stacksättning utomhus äro elevatorer lämpliga.  Den största användningen ha de i vårt land fått för  bortföring av halm från tröskverken.

20161030_elevator

Elevator

En elevator består av en  ändlös kedja, som löper i en ränna och är försedd med kammar eller pinnar såsom medbringare. Rännans längd kan behöva ändras ibland, varför rännan kan göras i sektioner, med möjlighet  att bekvämt kunna förlänga även kedjan. I tyskland kom någon på den briljanta idén att man kunde göra elevatorn händigare, genom att sätta på fyra hjul på åbäket. Elevatorn kunde (kan) också bekvämt höjas och sänkas med tillhjälp av på vagnen uppsatta stöd (se fig.).

Vid separat användning av elevator fanns det olika drivkraftsbehov beroende på elevatorns storlek. En medelstor elevator erfordrade en motor på 1 till 2 hk. Avlastning av 1 000 kg kräde en tid av mellan 10 till 20 minuter. En medelstor elevator kunde uppfordra så mycket hö eller säd, som två man hinna att kasta i. Vanligen användes hjon av olika slag för bärande av exempelvis höbalar  fram mot elevatorn.


I torsdags kväll fick jag lust att tömma den sista balkärran. Den innehöll efterslåtter samt korn/klöver-pressade balar. Det hade regnat hela veckan och det var dags att få det sista under tak. Efter en timmes jobb i LED-lampans sken var kraftfoderbalarna uppstaplade medans jag dumpade av efterslåttern på logen tills vidare. Nu hade jag ingen elevator i närheten så jag fick hålla tillgodo med en gammal hederlig högaffel/hötjuga. 

20161027_162939160_ios

Hässjat korn och klöver


»Gaffel»
För att underlätta hanterandet av hö, helsäd, halm m.m. användas två- eller trekloiga gafflar med rätt långa träskaft. Äldre s. k. hötjugor gjordes av en stam med två gaffelformigt växta grenar.


»Injektor»
Vid vanliga transportfläktar inmatas godset i fläkthuset, där det med luften av fläktvingarna slungas in i rörledningen. Om godset emellertid är ömtåligt, så att det kan sönderslås av fläktvingarna, måste man i stället mata in godset i röret genom en tratt. En sådan fläkt kallas Injektor.

Injektor. Fläkt med injektor för transport av hö och helsäd.

Injektor. Fläkt med injektor för transport av hö och helsäd.

För att öka sugningen i tratten minskade man det från fläkten kommande rörets omfång strax framför själva tratten(se fig.). En injektor användes för transport såväl av hö som helsäd och i mindre utförande även för tröskad kärna. Alla fläktar hade i förhållande till effekten stort kraftbehov, men i en injektor var energiförlusterna större än i en vanlig fläkt på grund av den nämnda rörförträngningen framför tratten. Vid 10 meters rörlängd och 45 cm diameter på röret kunde en 6 hk motor transportera 3 till 4 ton hö per timme. Injektor kallas ibland även för ejektor.
Märk att jag skriver i imperfekt – dåtid – eftersom dessa typer av maskiner blir mer och mer sällsynta i takt med att löshöet försvinner mot balpressandets era. Sista gången jag stod vid en injektor som en pigg och rask gosse på tio år och matade den med löshö, var i slutet på 1980-talet när vi använde både hösvans och självlastarvagn för att få in höet i ladan. 


Nu återstår att nämna någon om halmfläkten. När man pratar med folk märker man ganska fort att begreppen halmfläkt, höfläkt, ejektor, elevator, injektor blandas ganska friskt. Vanligast är nog att säga halmfläkt när man menar injektor och vice versa.

»Halmfläkt»
Vid transport av mindre ömtåligt gods,  såsom halm och boss, inmatas detta direkt i fläkthuset på en vanlig fläkt. Vid transport av  spannmål o. d. användes däremot injektor.

20160415_164721669_iOSPå halmfläkten måste  det finnas tillräckligt stort utrymme mellan vingarna och fläkthusets väggar. Därigenom uppstå  kraftförluster, som orsakade en låg verkningsgrad hos dessa fläktar.  Dock är verkningsgraden högre här, än när man använde injektorer. Vid 50 meters rörlängd och 750 mm cylinderlängd på tröskverket erfordrades omkring  5 hkr enbart  för dragning av halmfläkten. Bossfläktarna erfordrade mellan 2 till 3 hkr. Boss är det söndersmulade ‘böset‘ som uppkommer vid tröskning, man kan använda detta som foder. Jag har ett projekt som jag inte börjat med ännu, att göra iordning halmfläkten.


I helgen som gick var det strålande väder. Lördagen ägnades åt att krossa gräs med slagslåttern och i söndags gjorde vi rum i ladan för efterslåttern. Började med att städa på rännet ovanför logen för att sedan lägga ut en temporär luftspalt i form av reglar och plankor.

Jag använde mig av hösvansen för att flytta balarna från maskinhallen till ladan. Tjugo stycken balar åt gången var lagom att flytta och sedan kasta upp på rännet med en högaffel.

20161030_145611469_ios

Elin vilar i höet

Under efterslåttsbalarna i maskinhallen låg det höbalar stuvade, ungefär 40 stycken balar á 15 kg. Dessa körde jag till en annan hallen på ladans gavel, för att få tomt i nuvarande maskinhall.

Nu är det städat och klart bland höet inför vintern. Skönt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.