Gräva vid Gele-gapet

Under januari 2016 började jag såga och röja i Holgers hage (f.d Conne-hagen). Denna hagen ligger närmast Yele-gabet, som var den trånga passagen för att komma längre upp i dalen, innan vattenmagasinet byggdes under 1970-talet. Det vanliga är att folk inte riktigt har koll och säger ”Järn”, fast det borde vara ”Yelen”, ”Yel’n” eller ”Gölen”. Jag har sett de flesta olika stavningarna på diverse lantmäteripapper och skiften sedan 1700-talet.

Yelen eller Gölen är alltså större delen utav de hagar där vattnet i vattenmagasinet ligger. Gapet (”gabet‘”) är alltså själva stendammen, ”Hamnegrinna vid gele-gabet” ligger på den gamla körvägen ovanför pumpstationen. Hagebottna är namnet på hagarna mellan Kalvhagen fram till Kålgår’n.

Jag får ta upp detta mer i detalj någon annan gång.

”Gele-gabet” är mot högra delen av det röda strecket i ”Dag 2”.

Läs mer

Dränera Kalvhagen, dag tre

Tredje dagen ägnades åt att göra klart in/utfarten till hagen, samt att sätta ner tre brunnar, benämda 1, 2 och 3 på bilden. Vill man, kan man läsa om dag 1 och dag 2 av dräneringen.

Kalvhagen

Brunnarna behövs för att hjälpa dräneringen. Vid 1 ligger den egentliga, giltliga infartsvägen till hagen (gällande både den gamla mjölkvägen och vår egen traktorväg). Men där är även ett berg som det sipprar vatten ur, så vägen får en brunn som granne. Vid 2 finns en stor håla, ungefär 4 x 2 meter och 1 meter djup. Perfekt att stoppa ner en brunn för att hjälpa dräneringarna uppe i hörnet. Vid 3 fanns en gammal stenbrunn som morfars farfar gjorde. Men den hade kleggat igen. Stenbrunnen grävdes upp, och en ny brunn stoppades i hålet och stenen återanvändes till att täcka brunnen.

Läs mer

Dränera Kalvhagen, dag två

»Dikeslag»,
arbetslag för dikning. Dikning utföres helst på ackord med varje arbetare för sig, men där grövre stenar eller stubbar, för vars avlägsnande mer än en mans kraft behöves förekomma, är lämpligt att 2 eller flera man bilda arbetslag. Hela- eller halva idioter kunna nyttjas för afvlägsnande utaf sten men ej till gräfande eljest risk föreligger för icke räta linjer utaf dikets sträckning.


Dag två tillbingades på södra sidan hagen


Dikeslaget i Kalvhagen bestod utav Holger, Åke och Dikningsmästaren Håkan, som rattade både dikesgrävningsmaskinen och traktorgrävaren med stor expertis. Dräneringens första dag gick ändå rätt bra, enda plumpen i protokollet var vattenslangen.

Läs mer

Dränera i Kalvhagen, dag ett

»Dagvatten, ytvatten»
det vatten, som framrinner på markens yta, verkar skadligt på odlad jord genom att hopslamma dess yta, varigenom luftens tillträde till underliggande jord hämmas och skorpa uppkommer vid upptorkning. På gräsbevuxen jord kan tidvis under vår och sommar framrinnande d. verka fördelaktigt på växtligheten, om jorden dessemellan torrlägges, men eljes försumpande.


Numera kallar vi hela hagen för Kalvhagen, men egentligen heter första delen till första broposten Hagebottna, och Kalvhagen (eller kohagen) är den bortre delen utav hagen. Så var det nedtecknat i Laga skiftet 1837, men det kan å andra sidan berott på någon Stockholmare som inte begrep dialekten på tjörn – tjörbu‘ – och skrev lite som han ville.


Under de senaste 10 åren har jag och morbror Holger grävt ner nya slangar för att få till bättre dränering, eftersom tidens tand sakta men säkert fördärvar de gamla dräneringarna, som lades för 
sisådär 70-80 år sedan. Under 1940-talet (och även tidigare), fattade morfar, morfars far och dikesgrävaren Ture spaden och grävde ner väldigt många 2,5″ tegelrör i Kalvhagen. Innan dess låg det stendiken här och var som åter fick se dagens ljus när dikesgrävningsmaskinen körde över dessa.

Läs mer

Gjorde en ny bropost

Eftersom det är semestertider var det lika bra att göra något åt en gammal bropost. Broposten ligger i en hage som vi arrenderar och genom hagen rinner en bäck. Den förre ägaren gjorde inget åt broposten – som var farlig redan för en tjugo år sedan. Men nu var det lika bra att åtgärda, vi har fått tag i ett bra 3,5 meters stålrör av en granne. Läs mer