kalvhagen

Dränera i Kalvhagen, dag ett

/ Peter / 1 kommentar

»Dagvatten, ytvatten»
det vatten, som framrinner på markens yta, verkar skadligt på odlad jord genom att hopslamma dess yta, varigenom luftens tillträde till underliggande jord hämmas och skorpa uppkommer vid upptorkning. På gräsbevuxen jord kan tidvis under vår och sommar framrinnande d. verka fördelaktigt på växtligheten, om jorden dessemellan torrlägges, men eljes försumpande.

Numera kallar vi hela hagen för Kalvhagen, men egentligen heter första delen till första broposten Hagebottna, och Kalvhagen (eller kohagen) är den bortre delen utav hagen. Så var det nedtecknat i Laga skiftet 1837, men det kan å andra sidan berott på någon Stockholmare som inte begrep dialekten på tjörn – tjörbu‘ – och skrev lite som han ville.


Under de senaste 10 åren har jag och morbror Holger grävt ner nya slangar för att få till bättre dränering, eftersom tidens tand sakta men säkert fördärvar de gamla dräneringarna, som lades för sisådär 70-80 år sedan. Under 1940-talet (och även tidigare), fattade morfar, morfars far och dikesgrävaren Ture spaden och grävde ner väldigt många 2,5″ tegelrör i Kalvhagen. Innan dess låg det stendiken här och var som åter fick se dagens ljus när dikesgrävningsmaskinen körde över dessa.

Fortsätt läsa →

Hur långt är det till Pater Noster? Samt mera röjning…

/ Peter / Lämna en kommentar

Motorsågarna har gått varma den sista tiden. Men innan det är dags att sätta harven i marken är det ingen idé att lägga sågarna på hyllan för att sedan sitta och peta sig i naveln. Efter Smens plats har jag roat mig med att ha börjat att röja en av gårdens gamla 20170222_202801000_ioskörvägar, som tyvärr har förfallit genom åren. Medans ork finnes är det lika bra att få ordning och reda på torpet, så varför inte fortsätta det jag påbörjat?  När jag började med detta projektet tänkte jag att ”detta tar väl inte mer än en dag.” Det tog fyra dagar. Det är som vanligt – att fälla träd är den enklaste och lättaste delen. Det jobbiga är att städa efter sig. En del bara låter grenar, sly och skit ligga och ruttna. Det tycker jag ser för jävligt ut. Vad liknar det? Det skall se bra ut även när du är färdigt. Nåväl, första delen om att fixa till vägen har jag avhandlat i det här inlägget om Tolleby Uppegård. Som sagt, sågarna var slipade, fyrhjulingen var tankad och snusen låg där den skulle. Kom igen, här hoppar inga halta löss!

Fortsätt läsa →

12 ton grus

/ Peter / 4 kommentarer

Det gick åt en hel BIGAB-kärra med grus för att ”slätta till några hôler”. 12 ton. Det är trevligt att ha en granne som gärna kör hem grus m.m åt en när man behöver hjälp med sådana saker. I Kalvhagarna fanns det lite som behövde rättas till; en gammal bropost, en körväg, en håla, en gångväg.  När man såg allt grus utplattat på marken, kunde man knappt kunnat föreställa sig att det var 12,000 kilo allt som allt. Medans vi väntade på att Åke skulle anlända med gruset, tände vi på skräphögen på brännebär’t. Det var gammalt brännbart byggmaterial – mest från ladans renovering – som gick upp i rök. Allt som inte gick att elda (och som var miljöfarlig) hade vi transporterat till soptippen tidigare under året. Det är bra att ha ett ställe som alltid har använts till eldning så man lätt kan lossa en kärra eller två.

Här ser man det nya fina (grå) gruset ligga utbrett.

 Fortsätt läsa →