Det har inte blivit så mycket bloggande på sista tiden. Antingen har det varit fullt upp på jobbet eller så har jag suttit i traktorn och spridit gödsel, plöjt, harvat, sått, ringvältat och satt potatis.
Under några vårdagar behövdes Kalvhagen dräneras lite extra uppe i en slänt. Det visade sig att vid förra dräneringen missade vi att gamlefarfarn lagt stendike. Diket var nu igensatt och det var blött och marken bar inte när man körde förbi med traktorn.
Förra året hade vi en högst tillfällig grind uppsatt vid Trä’t, tanken var att hindra baggarna från att ta sig ut. (Gräset är ju alltid grönare på andra sidan.) Eftersom jag blev lite smittad av grind-sjukan när vi gjorde förra grinden, var det väl lika bra att snygga till hagen en smula.
Temporär grind
Det stora problemet var att få fast en grindstolpe. Det är berg under, marken är skev och full av rötter och ett stort stenröse ligger precis i närheten. Men, detta problem löstes snabbt med hjälp av Pionjären som vid gott humör borrar sig igenom sten med 35 centimeter i minuten.
Problemlösare
Det borrades alltså en hål i en stor sten och i hålet sattes en stolpsko. Sedan borrades ett hål i berget och i berget sattes ett stolpstöd. Sedan skruvades en rejäl stolpe fast i järnen och tingest gick inte att rubba. Ett par gamla gångjärn letades upp ur gömmorna och grinden började konstrueras. Grinden är rak, förutom nedersta brädan som fick följa marken, på grund av att jag inte orkade schakta bort jord (marken lutade). Brädorna är förresten minst 20 år gamla och blev återanvända från en gammal altan som revs för några veckor sedan.
För att barnen lättare skall lära sig vad de olika ställena i området heter, behövde jag tälja till en skylt, som skruvades upp på grinden.
Grinna ve’ Trät
Nästa projekt blev att slätta till golvet i en av maskinhallarna. Vi hade en rejäl hög med gamla trasiga tegelpannor och fasadsten/tegelsten liggande, och för att ha ett slätt golv att ställa såmaskinen och harven på, bottnade vi med tegelsten och lade sen på tegelkrosset.
Det tog väl runt en dag att få allt på plats, sedan tvättades såmaskinen och harven och fick smörjfett där det behövdes, och sedan var det bara att ställa in grejorna.
Först in med såmaskinen
Sen in med harven
Tjörnbo 
Väldigt fint o praktiskt alltihopa! Att fortsätta använda de lokala namnen på platser är beundransvärt!!! Och naturligtvis blir det lättare att prata med varandra om platser då alla vet vad den och den ytan kallas.
GillaGillad av 1 person