Vad är NPK-gödsel?

här i tillväxttider kan det vara kul att veta vad ens närmaste lantbrukare menar när han eller hon pratar om  NPKNPK är en term som ofta förekommer i gödselsammanhang och är helt enkelt en förkortning av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som kommer från latinets Nitro-Phosphorus-Kalium, vilka är de tre viktigaste näringsämnena för växtlighet och odlingar i trädgårdar.  NPK är alltså industriellt framställd gödsel som är snabbare att tillverka än naturgödsel som kräver kompostering (ex genom lagring i dyngesta‘). Ett yrke som gemene man säkerligen är glad över att det tillhör en förgången tid, bör vara att arbeta som salpetersjudare. Arbetet gick ut på att koka ihop allsköns mög till en gegga som blev salpeter och som användes till bl a kruttillverkning åt Kronan. Växtnäringen (NPK)  kan ha olika siffror, exempelvis NPK 21-4-7, vilket betyder att det finns 21% kväve, 4% fosfor och 7% kalium. Resten av ämnena är bland annat Mg (Magnesium), Ca (Kalcium), S (Svavel), B (Bor), Cu (Koppar), Fe (Järn), Mn (Mangan), Na (Natrium), Se (Selen) och Zn (Zink).

Konstgödselspridaren laddad och redo. Maskinen består av en tratt med en roterande skiva längst ner. Skivan sprätter ut granulatet beroende på hur fort man kör, och vad man har för inställning på öppningen. Jag brukar köra på hög etta med varvtal 540 rpm samt öppningen på läge två. Då sprätter granulatet iväg ungefär två meter åt vänster, höger och bakåt.

Olika grödor kräver olika siffror. NPK är inte riktigt samma sak som (Chile) salpetergödsel som man, förutom benmjöl, började att använda som konstgödsel under 1800-talets mitt.

Fortsätt läsa

April enligt bondepraktikan

»Aprilis – Gräszmånad»

»Om thet Påskadagh litet regna wil/
Litet Foder blifwer thet åhret til.

Men blifwer then samma Dagh skönt Wäder/
Myckit Smör thet åhr tilkommande år.

Det år och godt then Dagh Barn at affwänia/
Som theras fulla tijd hafwa dijt Modrens spena/

I Gudz Nampn skal tu thet begynna.
Ther effter them til lärdom och Gudz fruchtan skynda»


”Blomfönstret”. April enligt Carl Larsson

Aprilis, eller Gräsmånad, var den andra månaden i det gamla romerska året, men fjärde månaden i det julianska, och har sitt namn efter Aphrodite/Afrodite, det grekiska namnet för skönhet- och kärleksgudinnan Venus. En del anser att namnet kommer av det latinska ”aperire”, som betyder öppna. Antagligen därför att jorden vid denna årstid åter öppnar sitt fruktsamma sköte och frambringar nya alster utav alldens sköna blomster och träd. Bondepraktikan kallar April för ”Gräsmånad”, och det är ju inte så svårt att räkna ut varför det heter så – gräset börjar ta sig.

Fortsätt läsa

Ny fyrhjuling

Efter sju års körning (köpt våren 2011) fördelat på 575 timmar kände vi att det var dags att kanske byta ut fyrhjulingen mot en annan. Ta i trä, så hade den gamla Polarisen aldrig gått sönder eller krånglat. Detta berättade jag för grannen. En vecka senare stannade fyrhjulingen uppe i skogen med kass växelförare

Den nya fyrhjulingen känns kortare och högre än den gamla.

Fortsätt läsa

Vilka sorters potatis 2018?

”-Odlar Ni ekologiskt?
-Jaaa, jä går ud hwar möra å hystar pissepotta på pottätera’!”

-Lösryckt samtal mellan en badgäst och en Tjörnbo



Den svenska hembränningens fader

En vanlig missuppfattning bland folk som inte bor på Tjörn, är att det var Alingsåsbon Jonas Alströmer som introducerade potatisen i Sverige. Det är fel. Potatisen hade odlats i Uppsala botaniska trädgård under många år, innan Alströmer gjorde potatisen populär som livsmedel i riket. Under senare hälften av 1500-talet kom potatisen till Europa, sannolikt både till Spanien och England. Den förblev länge en raritet i botaniska trädgårdar, och endast långsamt lärde sig Europas folk uppskatta den nya kulturväxten. Som alla tjörnbor redan vet, infördes potatisen i vårt land (alltså Sverige, inte Tjörn) sannolikt tidigast av Olof Rudbeck omkring år 1655 (såsom en raritet till den nyanlagda botaniska trädgården i Uppsala). Under 1700-talet bedrevs en ivrig propaganda för potatisodling, bl. a. av Jonas Alströmer, men det dröjde likväl ett par årtionden in på 1800-talet, innan potatisen blev allmänt odlad i vårt land. Den enastående snabba arealökning potatisen uppvisar under 1800-talets förra hälft, står delvis i samband med husbehovsbränningen. Skål! Gutår! Just kungligt jag mår!, för att citera Bellman.
Fortsätt läsa

Gödslingen avklarad!

I fjol erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att  – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar-  lasta gammal hederlig koskit. På går’n är (tyvärr..?) korna är borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.

För 60 år sedan var detta ett extremt ekipage. Man räknade i hektoliter på den tiden och inte i ton.

Fortsätt läsa