Renovera ladan, del tjugotvå

Efter att ha bilat sönder den gamla betongplattan på den del av logen som tillhör den ”nyare” delen av lagårn (byggd 1942-43), kunde jag konstatera att bra cement under kriget var en bristvara. Gjutningen var det väl inget fel på, men betongen var mer porös och mjuk än den borde varit – sina 74 år till trots. Efter att ha fått 12 kubikmeter med gjutsand levererade av grannen Åke, återstod ett rejält kärrelass med makadam. Armeringsmattor och cement hade vi hämtat tidigare i veckan.


Makadam i botten för att slätta till. Sedan läggs rör vid den högra väggen, i nivå med trälogen för att ha något att dra brädan på vid gjutningen

För att reda ut skillnaden mellan cement och betong kan jag skriva att cement betecknar i allmänhet ett i fuktighet hårdnande bindemedel (särskilt i vatten hårdnande kalkblandning). Sedan gammalt har vissa bergarter blandade med kalk använts som en hårdnande gjutmassa, som kallats cement. Vid Hunneberg (Vänersborg/Trollhättan-området) har man brukat den brända skiffern (skifferaska), mald tillsammans med bränd kalk, fuktad med vatten. Denna så kallade skifferkalk hårdnar fort i beröring med luften men långsamt i vatten. Sedan den hårdnat är massan fullt hållbar i vatten, och användes därför till byggnadsarbeten även under vatten.

 

Fortsätt läsa

Renovera ladan, del tjugoett

-”Vi borde ha djur i lagårn igen!” sa Christine en dag för något år sedan.

Har ni märkt att när ”vi” ska ha eller göra någonting så betyder det egentligen ”du” eller att ”jag” (som i ”mig”) skall genomföra eller ordna ärendet. Själv är jag ambivalent i frågan och tycker dels att folk som inte är uppvuxna med egna djur, oftast har någon slags romantisk vanföreställning om att allt skall vara så puttenuttigt likt en Bullerby-idyll. Man inser inte att man alltid måste finnas till hands. Det ska finnas mat och vatten. Hur skall man få vatten? Har man inte indragen vattenledning i lagårn får man bära vatten för hand, minst två gånger om dagen. Man köper knappast mat till djuren, utan man bör producera både spannmål och grovfoder själv. Djur blir sjuka och skadade och behöver ibland avlivas och födslar går fel. Å andra sidan är det väldigt roligt att ha djur.

Fortsätt läsa

En gammal ko-sele

En dag hittade jag en gammal ihoptrasslad ko-sele på rännet i »koghuset». Kanske inte en helt ovanlig sak att finna, eftersom användandet utav hästar, kor och oxar som dragare i lantbruken på Tjörn, sträckte sig ända in till långt på 1960-talet.


»Seldon»,
gemensamt namn för de olika anordningar, hvarmed oxen, hjonet eller hästen drager fordonet eller redskapet. Vid hästens användning för fordon tyckes i äldsta tider, liksom ännu i fråga om oxen, ha brukats ok ; detta torde dock snart nog ha ersatts af ett slags »bröstsele», som saknade linor, hvadan fordonet drogs medelst stången. Numera drar hästen med linor eller skaklar, och draget utgår från selens brösta eller »loka», resp. »koller», medan fordonet styres och hålles igen förmedelst stången. Huruvida det är lättare att draga med bröstsele än med öfriga selanordningar, är ett särskildt spörsmål.


Jag blev intresserad och hängde upp hela konkarongen på en hässjestör och betraktade den numer sorgliga och rostiga utrustningen en stund.

Kollret är ”träramarna” som hänger ner från stören. Det rostiga i mitten var ”sadeln” som satt över ryggraden på kossan. Sen finns det järnstänger där man hängde på skaklarna som kopplades till exempelvis en pinnharv.

Sedan var det vara att sätta igång. Läderremmarna var stela och spruckna utav tidens tand, beslagen utav mässing var mörka, järnet var rostigt. Efter en del pill fick jag tagit isär alltsammans. Lädret smordes upp med rikliga mängder Ballistol, järnet slipades och kollret rengjordes.

Fortsätt läsa

September enligt bondepraktikan

»Will tu weta huru thetta åhr skal gå til/
Så märck thenna effterföliande Lärdom wäl;»

Tagh ett Eeke Äple St. Michels Dagh/
Aff hwilket tu blifwer förfarin i tin Saak.
Är ther i Etter Koppar/ betyder itt ondt Åhr/
Hafwer thet Flugor itt medelmottigt tu får/
Är ther uthi Matkar thet betyder godt/
Är ther intet/ tå kommer wist Helsoot.

»Äre Eeke äplerne monga och tijdeligen komma/
Tå see hwad Wintren wil göra skada eller froma/
Medh myckin Sniö/ något för Jwl/
Ther effter må tu förwenta stoor Kiöld»

»Äre Eeke Äplene inwertes sköna/
Tå wil thet osz een godh Sommar röna/
Skönt Korn skal wäxa samma tijdh/
Som skal borttaga hungerens Strijdh»

Ȁre the inwertes fuchtigh/
Een wååt Sommar thet betyder wisselig.
Äre the magre/ tå bliffuer Sommaren heet.
Här hafwer tu aff Eeke Åplene godt beskeedh»


September, har sitt namn av det latinska ordet ‘septem’ som betyder sju eftersom denna månad var den sjunde i det gamla Romerska året. Den är dock den nionde i det Julianska året. Hösten börjar under denna tid och därför har den i Sverige av ålder kallats ”Höstmånad”.

Carl Larsson - September - Äppelskörden

Carl Larsson – September – Äppelskörden

September är som sagt höstmånaden. Månaden har 30 dagar. Dagen är 12 timmar och 40 minuter lång. Astrologiskt är det i Vågens tecken mellan den 14 september till och med den 14 oktober.

Fortsätt läsa