Plöja, båtplats och funderingar

Under veckan som gått började kylan komma smygande i det västsvenska kustbandet.  Kommande vecka spåddes bli kall med minusgrader och det var lika bra att göra ett försök att få vänt den sista jorden innan tjälen satte sig. Plogen var redan påhängd på traktorn eftersom nästan all höstplöjning är klar, och trots två dagars ihållande regn gick det att slira sig igenom tegen i Wiggos hage utan större svårigheter. För er som vill läsa mer om plogar kan ni fördjupa er här och här. För att läsa om plöjning, klicka här.

Lördagen ägnades åt att rengöra hönshuset och en utav verkstäderna ordentligt. Jag till och med dammsög (!). Nytt strö införskaffades, berörd inköpare återvände med 14-15 spånbalar så nu räcker det ett tag. Jag hämtade granris och några enebuskar och julpyntade stallet. Satte upp nya sittpinnar och drog igång värmelampan för småhönorna. När jag städade i verkstaden, reste jag upp en skräptunna som ramlat. Tillbaka på mig stirrade tre möss. Mössen hade samlat på sig en försvarlig del gråärtor och stuvad dessa i botten på tunnan. Jag släppte ut mössen och fortsatte städa tills det var snyggt och rent igen bland verktyg och bra-att-ha-grejer. 

Fortsätt läsa

Att bygga en maskinhall

I ett blogginlägg från den 30 december 2016 nämner jag att går’n borde ha en ny maskinhall.  Var skall man egentligen göra av all brôte? Det enklaste är väl att göra som de flesta – att ställa allt ute någonstans när användningsperioden är slut för året. Jag rackar absolut inte ner på de som ställer sina redskap ute – har man inte någon plats att ställa på, får man göra så gott man kan. Det senaste året har jag investerat i en spanmålskärra, en självbindare, en småbalspress, två balkärror, en gödselspridare, två slåttermaskiner, en hösvans, en gaffelsidoräfsa, en sållmatteupptagare, en såmaskin, en harv, en potatisläggare, en ringvält, två kupplogar,, en Grålle, samt att jag gjort i ordning en del gamla maskiner, som till exempel en av såmaskinerna och konstgödselspridaren.

Eftersom en rockad var nödd och tvungen (om man inte vill använda sig av Blå Hallen, alltså under bar himmel), påbörjades arbetet med en ny maskinhall den 20 juni 2017, då den första ”schjwillestocken” lades. Schwjill är alltså dialektalt en stenfot eller husgrund. På rikssvenska skulle det heta syll eller syllstock. Brädlagret inspekterades och det som behövdes till byggnadställningar, väggar och dylikt lastades på en kärra och kördes upp till Smens Plats. Nästan alla brädor och plankor försvann från ladan, vilket passade utmärkt att det blev rent för den kommande gjutningen.

Fortsätt läsa

November enligt Bondepraktikan

November, har sitt namn av det latinska ordet ”novem” som betyder nio eftersom denna månad var den nionde i det gamla Romerska året. Den är dock den elfte i det Julianska året. Det svenska namnet ”Vintermånad” kommer av att vintern vanligen börjar under denna månad. 

”Vinterstugan”. November enligt Carl Larsson, 1910.

November har 30 dagar. Dagarna är 8 timmar och 18 minuter långa, och solen löper i skyttens tecken från och med den 13 november.

Fortsätt läsa

Renovera ladan, del tjugotre

Arbetet med att färdigställa en mindre betongplatta i ladan fortskrider enligt plan. Det tog ungefär fem timmar att i maklig takt få lagt ut 20 kvadratmeter betong och slättat till. Förarbetet under veckodagarna tog ungefär två till tre timmar, det vill säga att gräva och jämna till, att få bort en stor sten och att lägga ut Platon- och armeringsmattor.

Här har den arkeologiska utgrävningen påbörjats.


Platonmatta utlagt och utlägg av armering påbörjad. Ett tips är att minst två armeringsrutor bör överlappa varandra vid skarvarna.


På botten lade vi en Platonmatta (dvs en plastmatta som brukar användas som fuktspärr vid dränering av t.ex hus) eftersom botten består av jord, och inte är uppfyllt med sten och makadam som resten av betong-logen. På spärren lades sedan armeringsmattor för att få lite stabilitet i betongen.

Fortsätt läsa

Oktober enligt Bondepraktikan

 

sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Fortsätt läsa