Bonneri

Blåsippan ute i backarna står…

/ Peter / Lämna en kommentar

Blåsippor, med inledningsorden ”Blåsippan ute i backarna står”, är en svensk barnvisa med text av Anna Maria Roos. Dikten, som har tre strofer, publicerades första gången i ”Lilla Elnas sagor” 1894. Den tonsattes av Alice Tegnér, då musiklärare i Djursholm, och publicerades 1895 i ”Sjung med oss, Mamma!”. Ett säkert vårtecken brukar vara när blåsippan syns i backen burte ve’ trä’t. De kom på besök redan förra veckan, men jag glömde bort att skriva om det. Men, bättre sent än aldrig. Blåsippan är fridlyst i vissa delar av Sverige. Man får inte plocka blåsippor i Hallands, Skåne, Stockholms, Västerbottens och delar av Västra Götalands län.

Fortsätt läsa →

Byta däck på gödselspridaren

/ Peter / 2 kommentarer

Den gamla gödselspridaren som införskaffades i fjol var i behov av ett par nya däck, i med att det ena däcket hade smygpunka och det andra däcket led av kraftiga torrsprickor. Sagt och gjort, ett par nya däck beställdes och levererades. Eftersom spridaren är från 1950-talet har de gamla härliga hjul med slang i. Fram med däckjärn, kofot, slägga, såpa, ett rejält ordförråd av kraftuttryck, spotta i näven och sätta igång. Det underlättar såklart om man är två personer. Däcken är av dimensionen 7.50-20, vilket betyder att däcket mäter 205 mm i bredd, 915 mm i diameter och klarar en belastning av 1000 kg i 30 km/h.

Nytt och gammalt
Slangen kollades noga efter hål

Efter lite detektivarbete med slangen, visade det sig att det var ventilen som läckte. Fortsätt läsa →

Mars enligt Bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

»Martius – Marszmånat»

»Om myckin Dagg i Torszmånat sigh begifwer/
Myckit Regn i thetta Åhr ther effter blifwer.

Så myckin Dagg som i Marsmånat mon falla/
Så myckit Rijmfrost effter Påska medh alla/

Så myckin Dagg skal och i Höstmånan komma/
Thet blifwer osz til gagn och froma.

Alla the Trää som neder blifwa slagne
I Marsmånat på the twå sidsta Fredagar

Thet blifwer fast och förkastar (remnar) sigh icke.
Så hafwer en wijsz Man sagdt för migh.

Blifwer Wädret Palme-Sondagh klart/
Tå får Kornet godh wäxt thet samma Åhr»

Mars enligt Carl Larsson

I den gamla romerska kalendern var Martius (mars) den första månaden på året medans i den julianska kalendern den tredje månaden. Mars har fått sitt namn efter den romerske krigsguden, åt vilken Romulus – Mars son – helgade årets första månad. I Norden, förr,  kallades mars för ”Vårmånad”, både i bondepraktikan och i almanackan,  eftersom våren under denna tid på olika sätt brukar visa sig lite smått här och var. Den senare delen utav mars och första delen utav april kallades förr för ”blidemånad”, då väderleken började bli blidare (mildare).

Mars är som sagt vårmånad, och har 31 dagar. En dag är i snitt 12 timmar och 12 minuter lång. Solen löper i Vädurens tecken från den 11 mars till den 10 april.

Fortsätt läsa →

Äggkläckningsmaskinen, dag 17

/ Peter / 2 kommentarer

Maskinen står och puttrar och snurrar på äggen en gång i timmen. Jag har ingen aning om det kommer att bli något av dessa. Speciellt inte när det blev strömlöst under ett par timmar förra veckan. Jag är fullt inställd på ett misslyckande. Temperaturen pendlar stadigt mellan 37,4 – 37,5 grader Celsius, vilket är perfekt. Den relativa luftfuktigheten (RH) bör vara mellan 40 – 50 % de första 19 dagarna – jag har ställt in 45% – sedan skall jag öka RH och stänga av den automagiska äggvändningen.

Fortsätt läsa →

Reportage om Gråärt

/ Peter / 3 kommentarer

Kloka Hem, Nr 1, 2018

För ett tag sedan blev jag uppringd utav en journalist som skrev för en tidning som heter Kloka Hem, en tidning som hittills flugit under min radar. En uppåtgående trend bland självhushållare, mindre bondgårdar, preppers och intresserat folk i största allmänhet, verkar vara att åter odla mer eller mindre bortglömda gamla kulturväxter. Tyvärr finns det inte så mycket lätt tillgänglig information på nätet om den gamla gråärten, men journalisten hade efter lite sökande funnit bloggen. Efter en timmes samtal hade jag förklarat allt jag visste om gråärt, hur man förbereder, odlar, skördar samt egna erfarenheter så här långt. Egentligen har jag haft en fundering – egentligen var det nog en släng utav tillfällig sinnesförvirring – att inte odla någon gråärt under 2018. Men nu antar jag att jag bör göra det ändå, ifall någon trots allt skulle vara intresserad av att se hur det ser ut i odlingen. Om jag inte skulle odla, kommer det komma någon som är intresserad, och skulle jag odla kommer det ingen alls. Inte för att jag bryr mig om någotdera av dessa scenarion men om inte annat ser det fint ut när ärten blomstrar. Så alltså, det blir Gråärt även under 2018.

Fortsätt läsa →