Älgjakt 2017

Årets älgjakt är ett ypperligt exempel på hur en myndighet/styrelse resonerar. Totalt tyckte Länsstyrelsen att vi skulle skjuta 37 stycken älgar på Tjörn. Jättebra. Det är ungefär så många älgar som finns totalt på hela ön. Man resonerade som så, att eftersom fjolårets mål inte uppnåddes i hela Västra Götaland, tog man fjolårets ”överskott” och smetade ut på årets älgjakt i Västra Götaland – oavsett lokala förhållanden. Föreskrifterna måste ju upprätthållas, även om det är emot rim och reson. Och kommentarer från tjänstemännen har bl a varit ”att om inte licensområdena vill följa riktlinjerna, kan man ju alltid avsluta licensområdena”, eller ”vi får väl skicka ut våra egna jägare som skjuter älgarna, om ni inte vill”.  Suck. Hej, viltvård och förvaltningsrätt!

Det positiva är att jaktvårdskretsen jobbar för att skapa ett älgskötselområde (ÄSO) på Tjörn, men i vanlig ordning – när man har med en statlig myndighet eller styrelse att göra – är det fortfarande pågående arbetet inne på sitt fjärde år. Ett ÄSO innebär att Tjörns ungefär 15, 000 hektar mark kommer att förvaltas lokalt på Tjörn, och inte av länsstyrelsen. Förenklat kan man säga att ÄSO själv inventerar och tar beslut om kommande års älgjakt, exempelvis hur många älgar som bör fällas, vilken sort etc. Vi får väl se hur det går.

Fortsätt läsa

Bockjakt 2017

– Pappa, pappa, pappa, pappa! Du lovade faktiskt att jag skulle få gå med! utbrast Wiggo på kvällen den 15 augusti, en dag innan bockjaktens början. Efter förtydligande om att det var kvällen jag hade menat och inte morgonen, lugnade Wiggo ner sig och återgick till leksakerna som låg utspridda på golvet.

Tidigt på morgonen den 16 augusti smög jag och drängen Pär ut på ägorna för att se om man kunde få lurat fram en råbock. Viltobservationen de senaste veckorna hade varit god. Flertalet rådjur och älgar av varierande storlek och kön hade siktats i närområdet, ihop med en och annan räv. Av gammal hävd brukar jag alltid ta det nya jaktårets första morgonpass i Kalvhagen. Det finns 16 stycken skåror inristade i tornet, en varje år. Det borde ha varit 17 stycken skåror, men första året efter jägarexamen satt jag på en ryggsäck på marken.

Morgonpass i Kalvhagen 2017


Jag har alltid tyckt om att gå upp tidigt på morgonen. Det är lugnt, det är rofyllt. Världen vaknar till liv. Det är dagg i gräset. Luften känns annorlunda att andas. När jag går ner mot Kalvhagen får jag alltid minnesbilder från när jag var liten, när jag tillsammans med morfar gick ner för att flytta tjurarna. Att ett minne kan etsa sig fast så starkt, fast det nu är runt 35 år sedan jag följde med första gången. Ljudet av släggan som slår ner spettet i marken så att tjurarna tjudras om mot nytt gräs. Rasslet utav kedjorna från grimman. Vattenkoppar som fylldes. Frustandet från kräga’. Fåglar som kvittrar.

Fortsätt läsa

Hur gick älgjakten 2016?

»Såt»,
det afvgränsade område inom en jagktmark hvaraf en eller flera jägare jagar inom. Om dessa använda siegh af skallgångskedjia/rotehjonskedjia äro såten afvklarad när kedjian gått genom den. Vid löshundsjagkt afvgör hundföraren när jagkten äro afvslutad. Jagktformen kallas äfven tryckjakt.


Efter att ha varit ute i måndags och tisdags utan att ha sett någon älg, jobbade jag onsdag och torsdag. Sent på torsdag eftermiddag ringde grannlagets jaktledare och undrade om inte vi kunde jaga tillsammans under fredagen. Två hundförare skulle komma och gå igenom markerna. Jodå, inga problem. Jag ringde runt och frågade de andra i jaktlaget, alla var med på detta. Från mitt lag var det endast tre stycken som kunde vara med och det andra laget hade nio personer. Totalt skulle vi alltså bli 12 personer. Eftersom det var bekvämt att dumpa över befälet på mig, utsågs jag till jaktledare inför fredagen. Så kvällen tillbringade jag över kartor och funderade ut var skyttarna skulle sitta, vem som skulle sitta var och hur hundförarna skulle gå. Exempelvis så kanske det inte vore klokt att hänvisa 80-årige Bertil till ”Slottet” där man behöver bestiga ”syd-berget” med hjälp av ett rep, utan Bertil skulle trivas bättre på ett vägpass där man kan ta en lätt promenad från parkeringen. Und so weiter…

Fortsätt läsa

I älgtiden

I älgtiden
Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.

Nu sover all nejden i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.

Fortsätt läsa

»Elgar anno 1882»

Ur

DJURENS LIF, DEL 1;

DÄGGDJURENS LIF

AF A. E. BREHM.
ANDRA UPPLAGAN.

MED 265 AFBILDNINGAR EFTER NATUREN AF G. MÜTZEL M. FL.

AUTORISERAD ÖFVERSÄTTNING OCH BEARBETNING AF S. A. SMITH OCH J. LINDAHL, GRANSKAD OCH EFTER ORIGINALETS ANDRA UPPLAGA REDIGERAD
AF F. A. SMITT, PROFESSOR OCH INTENDENT VID NATURHISTORISKA RIKSMUSEUM.

STOCKHOLM
EM. GIRONS FÖRLAG
IVAR HÆGGSTRÖMS BOKTRYCKERI 1882.


»ELGAR»,
Jettarne i familjen ställa vi främst, fastän de icke äro de högst utvecklade, utan snarare tvärt om. Elgarne (Alces), af hvilka blott finnes en art, om man icke med några forskare anser den amerikanska elgen för en egen art, äro stora, klumpigt byggda djur, med långa ben och skofvelformiga, fingergreniga horn utan ögon- och midtelspröt. De hafva små tårgropar, hårtofs vid fotens insida samt klöfkörtlar, men sakna hörntänder. Hufvudet är fult, öfverläppen öfverhängande, ögonen små, öronen långa och breda; svansen är ganska kort.

Fortsätt läsa