Vädret är ytterst märkligt. Prognoserna ändras hela tiden, gärna flera gånger om dagen. Regn, sol, regn, sol, regn, nej det blev visst sol trots att både yr.no och smhi.se lovade regn och tvärtom. Man kan ju inte låta bli att undra om de använder sig av bondepraktikan.
Fortsätt läsa
Slåttermaskinen
Första slåttern
Wiggo ville åka med Holger och köra slagslåtter (klippa gräset). Så det fick han göra medan jag gick omkring i närheten och väntade på att de skulle bli klara. En råget och två kid höll mig sällskap. 
En annan filur som alltid dyker upp när man slår gräset eller slår ner gräset, är ormvråken. Och denna morgonen var inget undantag. Den ryttlade ibland för att osakta dyka ner och kalasa på en råtta eller sork som legat i det nyklippta gräset. Rätt var det var gjorde ormvråken skäl för sitt namn – den dök ner och tog en huggorm som den sedan ryckte isär uppe i en tall i närheten.
Jag gick omkring i hagarna och hamnade tillslut på en av de gamla körvägarna till och från hagmarkerna. Den har inte blivit använd på minst 100 år. Mestadels för att den var gjord att köra med häst och kärra, det vill säga ungefär 1,40 till 1,60 meter bred. Fast på den tiden denna vägen byggdes använde man de gamla svenska måttenheterna. När man skrev ner hur bred vägen skulle vara använde man sig av måttenheten aln. Fortsätt läsa
Uppdaterade sidan om slåttermaskinen.
Uppdaterade den fasta sidan under renoveringar/slåttermaskinen.
Jag beslagtog fick låna min svärfars gamla slåttermaskin eftersom vår Aktiv TH gick sönder. Jag har slagit en hel del med den under åren 2000-2015 utan problem men till slut gick vevstaken sönder. Eftersom Aktiv har en pivot-axel som gör att man kan klippa med kniven i upprätt läge, har maskinen inte som alla andra – en vevstake utav trä, utan istället av metall. Jag har inte orkat svetsa, lappa och laga mer så det får bli ett senare projekt. Fortsätt läsa
Skörda hafvre
>> Hafre.>>
Hafren anses äfven härstamma från trakterna kring Svarta hafvet och har af ålder varit kulturväxt i norra Europa, där den i vissa trakter utgjorde den egentliga brödsäden, liksom den ännu på somliga orter får tjäna därtill. Detta är fallet i de skottska högländerna och här i vårt land hufvudsakligen i Värmland, en del af Elfsborgs län och i Småland. I Österlandet och Egypten är hafren okänd, hvaremot den lärer växa vild i Södra Ryssland, Sibirien och vissa delar af Österrike.
Hafren är näst kornet vårt vanligaste vårsäde och odlas nu på många orter inom vårt land i större utsträckning än något annat sädesslag. Dock kan ej hafren odlas så högt upp emot norden som kornet, åtminstone icke i hopp att erhålla mogen skörd. Hafren behöfver nämligen längre växttid än det sexradiga kornet, men då den inemot mognaden är mera ömtålig för frosten än kornet, så är det sällan man lyckas erhålla hafren mogen norr om Umeå. På våren är hafren likväl mindre ömtålig än kornet, hvarför den också kan sås mycket tidigt, ja på moss- och dyjord medan tjälen ännu sitter kvar i jorden.
>> Slåtter och mejning med maskin.>>
Vid slåtter med maskin, dragen af ett par hästar, som få ombyte i hvar 4:de timme, bör hinnas 0,36 – 0,50 h:ar i timmen, då skärvidden är 1,35 m. Vid mejning af säd hinnes ungefär lika mycket, såvida skärapparaten ej är alltför tung eller marken mycket lös.
Hässja, höstack, volme, såte…
>> hesja >>,
a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.
>> Vålm >>,
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
Såte, hopräfsad hög af hö, större än en vålm.
>> Såta, såte >>;
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.
>> Volme, höstack >>
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är volmat. Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.
För ett tag sedan slog jag lite gräs i Wiggos hage som jag hade tänkt häjssa på gammalt vis. Ikväll blev det av. Efter att ha volmat ihop höet skapades tre såtan (såte). Störarna hade jag hämtat hos svärfar. Troligen gjorda av gran med en störlängd på 2,20 – 2,40 cm. Grövre i ena ändan och spetsiga i båda ändar.
I Västsverige används uttrycket såte (hösåta) och det är viktigt är att en volme har ett ansat och välvårdat yttre. Inte på grund av utseendemässiga skäl utan för att regn lätt ska kunna rinna ned utefter ytan och inte tränga ner i höet och därmed förorsaka fukt- och mögelskador.
Tjörnbo 