Förra helgen var vi hos svärfar som hade dragit igång bakugnen. I sex timmar satt jag och skötte ugnen och vände kager. Tidigare samma dag körde jag upp ett lass hö till en granne. Holger, Elin och Wiggo satt i lasset och hade skoj.
Vädret har växlat mellan -7 till +9 grader och mellan regn och snö. Jag har grejat lite inomhus i ladan och tagit det rätt lugnt.
Det är inte alltid lätt att förstå gammelswenska, därför har jag översatt texten nedan till nutida svenska. Inte för att det blev speciellt lättare att begripa, men ett tips är att läsa högt för sig själv och samtidigt reflektera över hur folket tänkte och resonerade förr i tiden, gällande att hitta någon slags orsak till varför vädret blev som det blev, och hur det skulle komma att bli. December är den månad som har flest förutsägelser och noteringar i Bondepraktikan, mycket beroende på de kristna högtiderna, och att det blir ett nytt år efter december.
Om Juldagen i Nyet må komma/
Då få vi ett gott år oss till fromma/
Ju närmare Nymånat/ ju bättre år/
Ju närmare Adventet, ju värre det går/
Hör/ hör jag vill mera säga dig/
Ett träd som avhugges i de två sista Dagar tro mig/
Som i Jul faller och i Torszmånat (Januari) först/
Det varar långt/ starkt och färskt/
Det bliver icke markstunget/ och ej ruttna kan/
Ju äldre/ ju hårdare på min sann/
Det bliver på åldern så hårt som Sten/
Det är under att sådant sker/ jag menar.
»December – Christmånad, Julmånad»
»Om Jwledagh i Nyet må komma/
Tå få wij itt godt åhr osz til fromma/
Jw närmare Nymånat/ jw bättre åhr/
Ju närmare Adventet, ju werre thet går/
Höör/ hör iagh wil meera säya tigh/
Itt Trää som affhugges i the twå sidſta Dager troo migh/
Som i Jwl faller och i Torszmånat först/
Thet warar långt/ starck och färskt/
Thet blifwer icke markstunget/ och ey rotna kan/
Ju äldre/ ju hårdare på min sann/
Thet blifwer på åldren så hårdt som Steen/
Thet är under at sådant skeer/ jagh menar»
-Om December, ur Bondepraktikan 1662
December, Christmånad, har sitt namn av det latinska ordet ”decem” som betyder tio eftersom denna månad var den tionde i det gamla Romerska året. Den är dock den tolfte och sista månaden i det Julianska året. Det svenska namnet ”Julmånad” kommer av att vi firar julhögtiden under senare delen av månaden. Benämningen Julmånad användes från 1600-talet fram till 1900-talet parallellt med december i almanackorna. Före år 1608 användes istället enligt tysk förebild namnet Christmånad i Sverige.
”Julaftonen”. December enligt Carl Larsson (1904)
December har 31 dagar och innehåller årets 335:e till 365:e dag (vid skottår 336:e till 366:e). Dagen är 6 timmar och 11 minuter lång. Solen löper i Stenbocken, ifrån den 13 dagen December, intill den 10 Januari.
Galgen
Som plats för avrättningarna användes dels borggården i fästningen, dels en holme i östra delen av Marstrands hamn. Holmen bär än idag namnet Galgholmen.
I augusti 1830 ägde på Galgholmen rum en avrättning som inte hörde till de vanliga. Det var nämligen så att delinkventen överlevde exekutionen.
På den inre borggården står den ”vanliga galgen” där man kunde ha ihjäl folk utan att använda nymodigheter som falluckor m.m
Saken var den att fången Johannes Bramberg som hade vistats på Carlsten sedan 1825 hade i själva fängelset ertappats och befunnits skyldig till sedelförfalskning. För detta ytterst allvarliga brott dömdes Bramberg ”att hängas viijd sin hals tills dööden infunnit sigh”.
”Skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar…”
Även om de flesta inte kan det exakta citatet så har de flesta i varje fall någon gång under sin levnad troligen hört eller läst (och glömt) orden i någon form, antingen från bibeln eller någon annan form av media.
Orden ”ploga” och ”plöja” är rätt så snarlika. För de som bor på landet och/eller har anknytning till lantbruket finns det en klar skillnad mellan orden. Om du frågar en bonde skulle han eller hon troligen svara något i stil med;
-Plöjer gör man på en åker med en teg- eller växelplog, men aldrig med en kultivator eller ett årder. Plogar gör man på en väg med en snöplog för att hålla vägen fri från snö.
Kommunen lägger mindre och mindre pengar på plogning om vintern
I det första fallet använder man en plog för att skära upp och vända tiltor, exempelvis på en åker. I det andra fallet sysslar man med att skyffla undan snö med hjälp av ett plogblad. Kombinationen mellan plöja och snö fanns i min värld bara i uttrycket ”plöja i snö” vilket innebär att man plöjer åkern när den första snön kommit och innan tjälen gjort det omöjligt att få ner plogen i jorden. Plöjer man i snö har man troligen endera kört av vägen med bilen, eller varit så sen med jordbearbetningen att det hunnit snöa på stubbåkern.
Idag är det den 30 november och vi kan ju ta en liten gåta;
”Nu har det svenska uret gått från XII till I.”
Vad menar jag med det? Jo, Sverige gick från en av sina mest kända regenter till en av sina obetydliga och sämsta, genom att Karl XII blev skjuten vid Fredriksten och Fredrik I övertog den svenska tronen.
Nog om det.
Jag städade lite här och var och hittade nålar till en Decca rese-gramofon. Även ett par askar med Komet impregnerade säkerhetständstickor fick se dagens ljus. Hjornhornsolja från Apoteket å TJÖRN, blandad den femte november 1970 sattes upp till samlingen, och även en flaska från Skärhamns Färg- & Kemikalieaffär. Det mest intressanta är ju självklart Hjorthornsoljan, vilket inlägget kommer att handla om fortsättningsvis.
»Hjorthornsolja»,
har använts i veterinär-praxis såsom maskfördrifvande medel; numera brukas den endast utvärtes för att skydda kreaturen mot insekter. Den kallas äfven »Fransosenolja», hvilket skulle kunna tyda på, att den användts mot ‘fransoser’, det vulgära namnet på syfilis, ‘franska sjukan’.»
Tjörnbo 