Idag är det den 30 november och vi kan ju ta en liten gåta;
”Nu har det svenska uret gått från XII till I.”
Vad menar jag med det? Jo, Sverige gick från en av sina mest kända regenter till en av sina obetydliga och sämsta, genom att Karl XII blev skjuten vid Fredriksten och Fredrik I övertog den svenska tronen.
Nog om det.

Jag städade lite här och var och hittade nålar till en Decca rese-gramofon. Även ett par askar med Komet impregnerade säkerhetständstickor fick se dagens ljus. Hjornhornsolja från Apoteket å TJÖRN, blandad den femte november 1970 sattes upp till samlingen, och även en flaska från Skärhamns Färg- & Kemikalieaffär. Det mest intressanta är ju självklart Hjorthornsoljan, vilket inlägget kommer att handla om fortsättningsvis.

»Hjorthornsolja»,
har använts i veterinär-praxis såsom maskfördrifvande medel; numera brukas den endast utvärtes för att skydda kreaturen mot insekter. Den kallas äfven »Fransosenolja», hvilket skulle kunna tyda på, att den användts mot ‘fransoser’, det vulgära namnet på syfilis, ‘franska sjukan’.»

Hjorthornsolja, Pyroleum animale crudum, – även kallad Dippels olja – hör till de klassiska avskräckningsmedlen, och har genom tiderna använts mot flera olika djurslag, såsom harar och klövvilt i odlingar, möss, råttor och sorkar, mot katter och hundar i t.ex. rabatter och mot insekter. Det är även ett utmärkt medel att få hönorna att sluta hacka på tuppen, eller varandra. Oljan är ett torrdestillat (innehållande bl a pyridinbaser, aminer och kolväten)   utav diverse slakteribiprodukter, såsom horn, ben, brosk, klövar, hudar, hår m.m. Det är en brun, trögflytande vätska med en genomträngande lukt som kan sitta kvar på t.ex. händerna i flera dagar även efter obetydlig kontakt.

…Lugkten är obehaglig och genomträngande, smaken vidrig och brännande. Illa förvarad, så att luft och ljus få tillträde, blir Dippels olja snart missfärgad och tjocknar. Detta vidriga medel nyttjades förr mycket och användes möjligen ännu någon gång till fördrifvande af binnikemask. Dippels olja har ock användts mot hvarjehanda nervkrämpor och anfall af qvinnlig hysteri, samt universalmedimecum hos dåårhuushjionen.

-Uppszlagslexicon, 1800-talsutgåvan

 

»Berlinblått»,
Då färgfabrikanten Diesbach i Berlin 1704 eller 1707 ville bereda florentinlack genom att blanda kochenillextrakt med alun, jernvitriol och kali, använde han dertill en kalilösning, öfver hvilken alkemisten Dippel förut hade distillerat den efter honom uppkallade animaliska oljan. Den dippelska oljan (s. k. hjorthornsolja), som denne framstälde genom torr distillering af intorkadt blod, men som äfven erhålles af kött, horn, ben, ull, skinn och andra djuriska ämnen, utgör en blandning af ammoniakaliska och vidbrända oljiga distilleringsalster samt innehåller, hvad som här är det väsentliga, jemte kol en riklig andel qväfve. Till sin stora förvåning erhöll Diesbach nu, då han arbetade med detta kali, i stället för en röd fällning af kochenillack, en sådan af fullkomligt afgjord blå färg.

-Uppfinningarnas bok, Fjerde bandet. Råämnenas kemiska behandling, 1873-1875

Jag kan bära vittnesbörd om oljans effektivitet. När hönorna pickade på tuppen för att han höll på att tappa sin mojo, var ett snabbt ingripande nödd och tvingat.  Med ett raskt språng mot tuppen Ewert – som gjorde synnerligen kraftigt motstånd – lyckades jag som var fysiskt överlägsen, tvinga Ewert ned på knä under den oavbrutna kraftmätningen i tvekampen. Efter att penslat olja på de ställen där hönorna brukade besvära Ewert, flydde nu hela hönsflocken så fort Ewert närmade sig. Om hönorna hade kunnat, hade de hashtaggat #metoo fortare än kvickt, efter den nu virile tuppens närmanden.