Vårbruket 2019

”Att göra vår’n” betyder att man är i full gång med vårbruket. För egen del är det mest för skojs skull, det är ju roligt att markbereda och så spannmål – ibland tillsammans med gräs – , och sedan sitta och se grödan växa. Ändå blir jag lite, lite stressad. Man vill ju få klart allt. Efteråt går man och grunnar över om det kommer att bli regn, och i så fall när regnet behagar anlända? För ett par rejäla regn skulle behövas om inte fjolårets torka skall upprepa sig även i år.


Jag plöjde upp Elins hage redan i hösten 2018. Men en ny traktor – inköpt våren 2019 – i kombination med en lånad 16″ vändplog, möjliggjorde att vårplöja isär den gamla tegen ordentligt.


Begreppet vårbruk innebär att man i regel förbereder och utför jordens (‘mollas’) iordningställande till sådd på våren, men understundom innefattas i begreppet även annan vårbearbetning på våren, såsom exempelvis vältning och harvning av höstsäd. Vårbruket i förstnämnda bemärkelse måste utföras olika för olika jordarter; likaså spelar klimat och topografi en viss roll. Så kallade lätta jordar tarvar en annan bearbetning under vårbruket än tunga lerjordar, och för de senare är frostens inverkan av utomordentlig betydelse.

Fortsätt läsa

Annons

Om plogen

Plogens [tjörnbu’; ploughwn] föregångare var årdern. Ännu i början av 1800-talet användes mest årder för jordens luckring. De äldsta plogarna i vårt land tillerkades av trä och de enda metalldelarna var 20161024-plog004kniv och bill samt järnbeslag. Vid denna tidpunkt infördes järnplogen och de första typerna var klumpiga och ofullkomliga, men efter tid förbättrades plogtyperna ända fram till de moderna, smidiga plogarna.

En plog består av följande huvuddelar:
Billen, d. v. s. den del, som tränger ned i jorden och skär lös tiltan. Ursprungligen var billen alltid hel, men numera används alltid billar i två delar; billspets och skär. Såväl billspetsen som skäret kan då vändas och slitas på båda håll.

Fortsätt läsa

Plöja eller ploga?

”Skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar…”
Även om de flesta inte kan det exakta citatet så har de flesta i varje fall någon gång under sin levnad troligen hört eller läst (och glömt) orden i någon form, antingen från bibeln eller någon annan form av media.

Orden ”ploga” och ”plöja” är rätt så snarlika. För de som bor på landet och/eller har anknytning till lantbruket finns det en klar skillnad mellan orden. Om du frågar en bonde skulle han eller hon troligen svara något i stil med;

-Plöjer gör man på en åker med en teg- eller växelplog, men aldrig med en kultivator eller ett årder. Plogar gör man på en väg med en snöplog för att hålla vägen fri från snö.

Kommunen lägger mindre och mindre pengar på plogning om vintern

I det första fallet använder man en plog för att skära upp och vända tiltor, exempelvis på en åker. I det andra fallet sysslar man med att skyffla undan snö med hjälp av ett plogblad. Kombinationen mellan plöja och snö fanns i min värld bara i uttrycket ”plöja i snö” vilket innebär att man plöjer åkern när den första snön kommit och innan tjälen gjort det omöjligt att få ner plogen i jorden. Plöjer man i snö har man troligen endera kört av vägen med bilen, eller varit så sen med jordbearbetningen att det hunnit snöa på stubbåkern.

Fortsätt läsa

Plöjt och sågat

Eftersom jag mockade hönshuset i söndags, tillbringade jag måndagskvällen med att plöja ner dyngan som spreds på grönsakstäppan framför huset. Hönsskit är bland det starkaste man kan gödsla med, och visst ser det ut som det är duktigt övergödslat. Men det är mycket sågspån och lite skit, så det är inte riktigt så illa som det ser ut. Det är roligt att plöja. Jag vet inte varför, men det är väl ungefär som detsamma som att klippa gräs eller måla – man ser resultatet med en gång.

På tisdag kväll ville Elin åka till gården. Ett av de största nöjena för tillfället som rör sig i den snart treåriga hjärnan, är att prova pappas skor och stövlar. Utöver detta är nästa stora nöje att hoppa och, mer eller mindre, rulla sig i vattenpölar och lera.

Fortsätt läsa

Skit!

»Stallgödsel»
»Den blandning af träck, urin och strö, som samlas efter våra större husdjur, kallas stallgödsel och utgör en i allo fullständig gödsel, då hon både innehåller alla för de odlade växterna nödiga näringsämnen och äfven bidrager att underhålla jordens myllhalt»


Lördagen ägnades åt att röja i markerna, såga och elda. Det var en rejäl hög med asp, kaprifol och hagtorn som avlägsnades. Eftersom telefonen låg på laddning under förmiddagen blev det inga bilder tagna. Vädret var bra med blå himmel och lite vind. I fjol (20’e mars 2016) satte vi de första tidiga potäterna vid denna tid, men i år blir det senare. Det har inte varit varmt speciellt länge och det kan fortfarande omväxlande komma snö och minusgrader, omväxlande sol och plusgrader. Om man vill ha snö, behöver man bara byta till sommardäck…

Visst kan man få potäterna i jorden redan, men till vilken nytta? Nej, de får allt ligga och förgro’ sig ett tag till i källarvärmen. Efter intagen middagen började det spritta lite i kroppen. Solen låg på och det var varmt på sina ställen, ex i traktorhytten. Varför inte börja markförbereda för den tidiga potatisen?

Fortsätt läsa