Gamla verktyg: Hyvlar m.m

För några dagar sedan klättrade jag upp på rännet i koghuset (brygghuset) och rotade efter gamla verktyg till mitt pågående konstprojekt. Jag samlade ihop de hyvlar som hittades, och har avsatt tid då och då till rengöring och varsam renovering av dessa. Igår kväll stod jag och slipade bort det värsta dammet från hyvlarna, allt medan Elin satt en bit bort och schwasschla‘ (plaska) i en gammal balja (som används till allt från att bära tvätt i till att ha som slaktback).  När jag var färdig med rengöringen hämtades linolja. Träet drack girigt av oljan och efter första strykningen syntes det knappt att jag alls oljat. Träet var helt torrt, och ytterligare en strykning krävdes innan det började se någorlunda bra ut.

Hyvlar, tvättklapp, märlspikar, skopa m.m.

Hyvlarna är daterade ungefär till mormors fars (Karl) och morfars fars (Albin) tidevarv på gårdarna i Pilane och Tolleby. Från 1850 och framåt. Några av hyvelstålen är tillverkade i Eskilstuna under det dåtida välkända märket ”Erik Anton Berg, Eskilstuna, Sweden”. Namnet står stansat tillsammans med GARANTI och en bild på en haj.

Fortsätt läsa

Wiggo och Lien

Vad är det med ungar och liar? Eller sådant som är vasst som man kan skära sig på? Egentligen bör jag inte klaga för mycket med tanke på att när jag själv var i Wiggos ålder, var fascinera över lien och när den brukades under 1980-talet.

Liens vinande ljud inger sinnet ett lugn och ro. När det skarpa stålbladet banar sin väg genom gräset, hörs inget annat än ett tyst ”Schwooooosh” när gräset faller mjukt och lägger sig tillrätta.

Fortsätt läsa

Att kupa potatis

Potatisen växer och frodas, och det var dags att kupa dem för andra gången. Man tar en kup-plog med passande radavstånd och en traktor med passande hjulavstånd. Sedan kör man med kup-plogen nere i fårorna och drar upp jord och rensar ogräs samtidigt.  Det var roligt att köra lite Grålle igen. 

Kupning, uppdrillning eller uppläggning av jorden intill växtraderna/plantor, har tidigare förekommit ganska allmänt till växter som är odlade med stora radavstånd, men används numera endast till potatis.  Syftet är att ge växterna stöd, öka matjordsrymden för dem och att framkalla rötters utskjutande från stammen, vilket ger mer knölar. Vidare skyddar jorden de nya knölarna för ljuset och därav framkallad  grönfärgning, och därmed olämpliga som matpotatis. Kupning underlättar också potatisens upptagning. Som nackdel kan nämnas, att kupningen ökar vattenavdunstningen från marken.

Fortsätt läsa

Augusti enligt bondepraktikan

»OM Solen skijner klaar effter sin Art/
På Wårfrudagh Himmelsfärd/          15. Aug.
Thet låter sigh för itt godt Tekn lyda/
Förty thet wil myckit godt Wijn betyda.

Päder bleff bunden medh lånkior hardt/
Effter honom kommer Lauriz snart/
Och tå bleff Maria ther näst/
Uthi Himmelen wår HErres Gäst/
Och Bartholomæus then gode Man/
Christi Troo kungiorde han.»


Augustus, kallades förr för Sextilis, som betyder ‘det sjätte’, eftersom denna månad var den sjätte i det gamla Romerska, men den åttonde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Augustus till åminnelse av kejsar Augustus. Det svenska namnet ”Skördemånad” kommer naturligtvis av att sädesskörden pågår för fullt under denna månad.

sida_bondepraktikan-augusti-kraftfangst

Carl Larsson – Augusti – Kräftfångst

Augusti är skördemånaden och har 31 dagar. Dagarna är 15 timmar och 22 minuter långa. Solen löper uti Jungfruns tecken mellan den 14 augusti tills den 14 september.

Fortsätt läsa