AVA GS 3 – Gammal skit

»Gödselspridare»,
Genom gödselspridare kan kreatursgödsel spridas både jämnare och fortare än för hand. Gödselspridare utgöres av en vagn med anordning för gödselns spridning. Vagnens botten kan antingen vara rörlig därigenom, att den består av en ändlös, vid arbetet bakåtgående matta av träribbor, eller också fast. I senare fallet måste gödseln vid spridningen föras bakåt mot spridningscylindern genom vinkeljärn,som av kedjor dragas bakåt över bottnen. Spridningscylindern är försedd med stift, som sönderdelar gödseln mot en ovanför sittande kam och utkastar den bakom maskinen. Cylindern sättes i rörelse med en kedja, som drives av ett kedjehjul på bakre körhjulsaxeln. Bottnens rörelse åstadkommes genom en excenterskiva, fäst på cylinderns axel och vars rörelse överföres på en annan skiva, som matar fram bottnen eller bottenkedjorna. Maskinens låda kan konstrueras både av stål och av trä. G. utföres för såväl en som två hästar. Den förra maskinen har två hjul och rymmer c:a 5 hl, den senare har fyra hjul och rymmer 10—15 hl.


När grannen hörde av sig och undrade om jag var intresserad utav en gammal gödselspridare som stod hos en bekant, behövde jag inte fundera speciellt länge. Under en längre tid har jag funderat på om det inte vore lättare att mocka hönshuset med hjälpt utav en gödselspridare. Som det är nu kör jag antingen ut mellan 8 – 10 mullskopor (skopa bak på traktorn) och lägger på lämpligt ställe för att plöjas ner. Då är ju en vända eller två med en mindre gödselspridare synnerligen arbetsbesparande. Sagt och gjort, en bytesaffär som bestod i en styck flaska whisky mot en gödselspridare, hämtades spridaren redan nästa dag.

Fortsätt läsa

Dränera Kalvhagen, dag tre

Tredje dagen ägnades åt att göra klart in/utfarten till hagen, samt att sätta ner tre brunnar, benämda 1, 2 och 3 på bilden. Vill man, kan man läsa om dag 1 och dag 2 av dräneringen.

Kalvhagen

Brunnarna behövs för att hjälpa dräneringen. Vid 1 ligger den egentliga, giltliga infartsvägen till hagen (gällande både den gamla mjölkvägen och vår egen traktorväg). Men där är även ett berg som det sipprar vatten ur, så vägen får en brunn som granne. Vid 2 finns en stor håla, ungefär 4 x 2 meter och 1 meter djup. Perfekt att stoppa ner en brunn för att hjälpa dräneringarna uppe i hörnet. Vid 3 fanns en gammal stenbrunn som morfars farfar gjorde. Men den hade kleggat igen. Stenbrunnen grävdes upp, och en ny brunn stoppades i hålet och stenen återanvändes till att täcka brunnen.

Fortsätt läsa

Dränera Kalvhagen, dag två

»Dikeslag»,
arbetslag för dikning. Dikning utföres helst på ackord med varje arbetare för sig, men där grövre stenar eller stubbar, för vars avlägsnande mer än en mans kraft behöves förekomma, är lämpligt att 2 eller flera man bilda arbetslag. Hela- eller halva idioter kunna nyttjas för afvlägsnande utaf sten men ej till gräfande eljest risk föreligger för icke räta linjer utaf dikets sträckning.


Dag två tillbingades på södra sidan hagen


Dikeslaget i Kalvhagen bestod utav Holger, Åke och Dikningsmästaren Håkan, som rattade både dikesgrävningsmaskinen och traktorgrävaren med stor expertis. Dräneringens första dag gick ändå rätt bra, enda plumpen i protokollet var vattenslangen.

Fortsätt läsa

Dränera i Kalvhagen, dag ett

»Dagvatten, ytvatten»
det vatten, som framrinner på markens yta, verkar skadligt på odlad jord genom att hopslamma dess yta, varigenom luftens tillträde till underliggande jord hämmas och skorpa uppkommer vid upptorkning. På gräsbevuxen jord kan tidvis under vår och sommar framrinnande d. verka fördelaktigt på växtligheten, om jorden dessemellan torrlägges, men eljes försumpande.


Numera kallar vi hela hagen för Kalvhagen, men egentligen heter första delen till första broposten Hagebottna, och Kalvhagen (eller kohagen) är den bortre delen utav hagen. Så var det nedtecknat i Laga skiftet 1837, men det kan å andra sidan berott på någon Stockholmare som inte begrep dialekten på tjörn – tjörbu‘ – och skrev lite som han ville.


Under de senaste 10 åren har jag och morbror Holger grävt ner nya slangar för att få till bättre dränering, eftersom tidens tand sakta men säkert fördärvar de gamla dräneringarna, som lades för 
sisådär 70-80 år sedan. Under 1940-talet (och även tidigare), fattade morfar, morfars far och dikesgrävaren Ture spaden och grävde ner väldigt många 2,5″ tegelrör i Kalvhagen. Innan dess låg det stendiken här och var som åter fick se dagens ljus när dikesgrävningsmaskinen körde över dessa.

Fortsätt läsa

Tog upp sena potäter

Eftersom sommaren varit som den varit med konstigt väder hit och dit, hade vi inga stora förhoppningar att få upp en rejäl mängd utav de sena potäterna. Och helt riktigt,  jag kan inte minnas när det sist blev så här dålig skörd. Men så kan det gå om man inte konstgödslar och konstbevattnar utav bara helvete, så att potatisen blir mer eller mindre svart i skalet.

En får äta med andakt, som man gjorde förr.


Under upptagningen hittade jag en gammal hasp och en del utav en hästsko. Eftersom ingen vare sig kört med gödselspridare eller häst i denna hagen under de senaste 60-70 åren, var det hur som helst, ett roligt fynd.