Gråärt, dag 125

”..den återstående sjiettedelen, knappt 1/5 qvadratmil, föder över 7,000 människor samt lemnar ändå ett årligt öfverskott af några tusende tunnor spannmål, som härifrån utföras till andra orter. Icke under derföre att Tjörnbon, när han ätit sig väl mätt af ”mölebönor”, svär vid sin salighet, att på jorden finnes intet land herrligare och skönare än hans fula, klippiga ö!”


Mölebönor torde vara gråärt. Det man odlade och åt – förutom korn – innan potatisen kom och tog över.


”Gråärterna innehålla ett garvämne, som gör att de till skillnad från övriga ärter svartna vid lagring och kokning”


20160829_145138277_iosJag har inte skrivit om hur det gått med gråärterna på ett tag. Sakta men säkert har vi prövat oss fram, skördat lite då och då samt provsmakat. Förr sådde man gråärt tillsammans med bondböna ute på tegarna. Bönorna stöttade upp ärtorna. Eftersom våra ärter är störade så kan man egentligen säga att de är hässjade och klara. De behöver alltså inte slås, för att sedan hängas upp i tio dagar på en kragemärr.
Halmen/ärtstjälkarna har vissnat och blivit bruna, ärtskidorna är bruna och ser ut som brunt papper. När man spritar ärterna ser de fina ut. En del skidor har något litet kryp i sig som verkar kalasa sig mätt på ärter. Dessa skidor kasseras helt vid den manuella sorteringen.

En enkel soppa kokades. Gråärt smakar annorlunda än gröna ärter. Gråärt smakar mer jordigt, nötigt och krämigt på något sätt. Inte alls oangenämt. Man kan egenentligen äta ärtor när man vill, de behöver inte skördas sista dagen. Men det kanske blir godast så. Soppan skall testas på nytt med senare skördade ärter.

20160903_115140766_ios


 

Mer om gråärt, bondböna och humle läser man här!

Om sådden kan man läsa här!

23 dagar efter sådden, läs uppdatering här!

38 dagar efter sådden, läs uppdateringen.

49 dagar efter sådden.

Om att störa ärterna, läs här!

Gråärt och bondböna, dag 78

Bondböna, dag 92. Provsmakning.

Om en effektiv fältarbetare

»Skördearbeten»
Vid skärning af råg bör en man hinna 0,65 hektar och af hvete 0,5 hektar. Af korn, hafre eller blandsäd hinnes 0,5-0,75 h:ar, om säden står, ligger den mycket hinnes ej mer än 0,25-0,35 h:ar. Ett hjon upptager och binder säden i band eller nekar, af 20-25 cm. genomskärning, efter en man. Af ärter och vicker hinnes 0,25 h:ar. Att taga i beaktande är om hjonet i fråga är ett rotehjon, dåårhushjon eller vanligt hjon. Till bindarbete kan äfven hela och halva idioter af båda könen nyttjas.

Vid uppsättning af råg och hvete i öppna långskylar eller rökar, då man sätter 2 band emot hvarandra och 10-12 par till hvarje skyl, bör en man hinna skyla lika mycket som 3 man skära, om säden står, ligger den eller är mycket tunn bör en man hinna skyla efter 4 mejare. Äfven hinnes lika mycket af korn, hafre och blandsäd.

Vid uppsättning af hattskylar eller runda rökar af råg och hvete, med 10 band i hvarje skyl, bör en man och ett hjon hinna sätta upp efter 2 mejare, om säden är tjock; är den tunn efter 3-4. Vid påsättning af hattar, då man använder ett band till hatt, bör en man hinna påsätta 150-200 hattar (15-20 i timmen).


Arbetet med att skörda säd var under lång tid förknippat med hårt slit. Nu förtiden är processen helt mekaniserad, men vägen dit har varit lång. Resan började för mer än 150 år sedan med en uppfinning som kallades självavläggare. Självavläggaren utvecklades i sin tur till självbindaren. Självbindaren ersattes av skördetröskan.

Fortsätt läsa

Du, Jag och Ingen

Ur

-nedtecknad 1886, utgifven 1940.


Det var en präst, som hade svårt för att få drängar, för han var så obegripligt snål och höll så dåligt kosthåll.  Så var han ute och åkte. Och då var där en dräng, som kände till prästen, och han tänkte att lura honom och lagade så, att han mötte prästen på vägen och frågade, om han ville leja någon dräng.

— Ja, svarade prästen, det vill jag. Vad mycket skall du ha i lön?
— Jo, så och så vill jag ha, sade drängen.
— Ja, det ger jag dig, svarade prästen och gav honom städja.

Fortsätt läsa

Att restaurera ett tröskwerk

verk»Slagtröskverk»hvilkas konstruktion i sin enklaste form uppfanns 1785 af skotten A.Meikle och hvars tunna har 4-8 upphöjda släta eller räfflade slaglister, liksom äfven skon är försedd med sådana, samt »stifttröskverk» har tunnan och ofta äfven skon besatta med framskjiutande järnstift. Hos nutida slagtröskverk utgöres tunnan oftast och stundom äfven hos stiftverken ej af en sluten cylinder, utan af på en gemensam axel sittande ringar eller hjul, vid hvilka slagor med slaglister eller stift äro fästa….Eftersom tröskverken mer eller mindre fullständigats med anordningar för halmens afskiljande och sädens rensning, skiljer man mellan 1) enkla verk utan dylika anordningar; dessa äro vanligen stiftverk med 25 – 35 cm. lång slagtunna, lämna säden blandad med halmen, agnarna och bosset, som sedan afskiljas, halmen med gaffel, agnar och boss med rissel och kastmaskin; de drifwas för hand eller mest med vandring eller motor.


Efter att ha återupptäckt det gamla tröskverket i ett hörn långt inne i ladan föddes en tanke att restaurera detta. Vi tröskade en gång med verket under år 2015 för att säkerställa funktionalitet och det visade sig fungera alldeles utmärkt. Fortsätt läsa